Ny rapport: Industriinvesteringar i farozonen när marknaden sviktar och elen dröjer

En ny rapport från SKGS (Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet) visar att företagens vilja att elektrifiera för att fasa ut fossil energi är stark, men bromsas av kapacitetsbrist i elnätet och långsamma tillståndsprocesser, samt ett utmanande konjunkturläge. Marknaderna för många av de nya lågutsläppande produkterna är fortfarande under uppbyggnad och påverkas negativt av ett politiskt och ekonomiskt osäkert läge. Kombinerat med otillräcklig tillgång till fossilfri el riskerar investeringar att skjutas upp, omprövas, eller hamna i andra länder, vilket bromsar Sveriges tillväxt, sysselsättning och klimatomställning.

– Det är mycket allvarligt att tillståndsprocesser och ett otillräckligt elnät blivit ett hot mot de svenska företagens konkurrenskraft. Sveriges anseende som industrination riskeras när vi ser att planerade industriinvesteringar faller bort, säger Göran Björkman, ordförande SKGS och vd, Alleima.

Den svenska industrin planerar investeringar som leder till ett elbehov från dagens 46 TWh till totalt 93 TWh år 2035. Det är en minskning jämfört med tidigare bedömningar, då behovet uppskattades till 114 TWh. Minskningen är en effekt av att projekt senareläggs eller faller bort, bland annat som en konsekvens av ett otillräckligt elnät.

– Det behövs snabba investeringar i både nätkapacitet och fossilfri elproduktion för att möta utvecklingen men det kommer inte att räcka. I det här utmanande marknadsläget behöver energi- och klimatpolitiken också rikta in sig på att minska investeringsrisker och skapa förutsättningar för att ny elanvändning faktiskt realiseras, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS, och tillägger:

– För att elektrifieringen ska ta fart krävs att både utbud och efterfrågan utvecklas i takt.

Störst ökning i stål och raffinaderier

Industrins ökade elbehov fram till 2035 drivs främst av stål- och metallsektorn (7–29 TWh) och raffinaderier/elektrobränslen (1–17 TWh), medan gruvnäringen, skogsindustrin och teknikindustrin tillsammans står för mer måttliga men betydande ökningar. För kemiindustrin förväntas ökad elanvändning primärt efter år 2035. Nya datacenter är en osäker faktor i utvecklingen där en snabb tillväxt väntas skapa ett betydande nytt elbehov och konkurrera med industrin om effekt och nätanslutning.

Det ökande industriella elbehovet, och därmed Sveriges långsiktiga tillväxt, konkurrenskraft och beredskap, kräver en energipolitik som skapar rätt långsiktiga förutsättningar. Industrins investeringar är beroende av ett elsystem som levererar där och när elen behövs, till en konkurrenskraftig totalkostnad. En fungerande marknad med efterfrågan och betalningsvilja i hela värdekedjan är också en förutsättning för att industrin ska kunna elektrifiera i den takt som man vill.

Rapporten kan läsas i sin helhet på SKGS webbsida: Ny rapport: Industriinvesteringar i farozonen när marknaden sviktar och elen dröjer - SKGS

Om SKGS

SKGS är basindustrins samarbete i energifrågor och står för Skogen, Kemin, Gruvorna och Stålet. Bakom samarbetet står branschorganisationerna IKEM (Innovations- och kemiindustrierna), Jernkontoret, Skogsindustrierna och Svemin.

Rapporten Industrins elbehov till 2035 – en kartläggning är framtagen av Profu på uppdrag av SKGS.