Katt i hemmet verkar inte försämra barns astma på kort sikt
10.6.2026 06:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Barn med astma och allergi som bor med en eller flera katter har inte mer astmabesvär än barn utan katt. Det visar en omfattande svensk registerstudie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Frontiers in Allergy.

Många familjer med barn som har astma får rådet att undvika pälsdjur i hemmet. Samtidigt har tidigare studier om hur katt som husdjur påverkar barn med astma och allergi ofta varit små och gett motstridiga resultat.
Den nya studien omfattar över 30 000 barn i Sverige i åldrarna 4–17 år med diagnostiserad astma och allergi. Forskarna följde barnen under två år och jämförde barn som bodde i hushåll med katt med barn som inte hade katt. Uppgifter om kattägande hämtades från det nationella kattregistret och kombinerades med data från flera svenska hälso- och kvalitetsregister.
– Vi fann inga tecken på att kattägande försämrar astman hos barn som redan har astma och allergi. Men tyvärr saknades information om vilken allergi barnen hade så vi vet inte om de var allergiska mot katt eller inte, säger Resthie R. Putri, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.
Individuella råd behövs
Forskarna analyserade försämring av astma som lett till akut vård, astmans svårighetsgrad baserat på läkemedelsbehandling, hur välkontrollerad astman var samt barnens lungfunktion. Barn som bodde med katt hade liknande astmabesvär som barn utan katt. Antalet katter i hemmet, kattens ålder eller kön kunde inte heller kopplas till skillnader i astmabesvär.
En styrka med studien är det stora antalet deltagare från hela Sverige, men skillnader mellan länder kan begränsa hur väl resultaten kan överföras till andra sammanhang. Kattregistret är relativt nytt, vilket kan innebära att viss kattexponering inte fångades upp i studien. Dessutom saknas information om hur länge barnen varit exponerade för katt eller hur mycket tid katterna tillbringade inomhus. Forskarna kan inte heller utesluta att familjer med barn med svårare allergi kan ha valt att inte skaffa katt.
– Kliniska råd behöver alltid anpassas individuellt, och vår studie kan bidra till ett kunskapsunderlag i samtal med familjer om pälsdjur och astma, säger Catarina Almqvist Malmros, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet samt barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
Fortsätter att följa barnen
Forskarna planerar nu att fortsätta studera hur olika typer av allergier kan påverka utfallet och om det spelar någon roll om barnet är kattallergiker eller inte. De planerar också att följa barnen under en längre period för att se hur kattägande kan påverka astman över tid.
Forskningen finansierades av Vetenskapsrådet, Hjärt‑Lungfonden, Astma‑ och Allergiförbundets forskningsfond, Region Stockholm (ALF‑medel), Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm och Jerringfonden. En av medförfattarna har mottagit arvoden och icke-ekonomiskt stöd från företag utan koppling till den aktuella studien. Övriga forskare uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
“Cat exposure and asthma outcomes in a cohort of children with asthma and allergy”, Resthie R Putri, Cecilia Lundholm, Anna Hedman, Mwenya Mubanga, Hanna Karim, Jon Konradsen, Catarina Almqvist, Frontiers in Allergy, online 10 juni 2026, doi: 10.3389/falgy.2026.1840756.
Nyckelord
Kontakter
Resthie R. PutriPostdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel:0760-721447resthie.putri@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Vanlig bröstcancerindelning kan missa viktiga skillnader27.8.2026 07:00:00 CEST | Nyheter
Bröstcancer klassificeras ofta som antingen östrogenreceptorpositiv (hormonkänslig) eller inte. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar att denna förenklade indelning kan missa viktiga biologiska skillnader mellan patienter som kan påverka behandlingsval. Resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.
Förbättrad förlossningsvård kopplas till färre dödsfall26.8.2026 11:00:00 CEST | Pressmeddelande
En kombination av utbildning, kvalitetsutveckling och ledarskapsstöd på sjukhus i fyra länder i Afrika söder om Sahara kopplas till färre dödfödslar och dödsfall bland nyfödda under det första levnadsdygnet. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Medicine.
Nya ledtrådar om orsaker bakom svår huvudvärk26.8.2026 10:15:14 CEST | Pressmeddelande
Inflammation, förändrad genreglering och exponering för ämnen i tobaksrök kan ha betydelse för utvecklingen av så kallad klusterhuvudvärk. Det visar två nya studier från Karolinska Institutet som bidrar till ökad kunskap om de biologiska mekanismerna bakom denna smärtsamma sjukdom.
Tarmcancer-screening kan minska dödligheten med över 40 procent20.8.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Personer som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha hela 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen, enligt nya beräkningar som publicerats i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Resultaten bygger på upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.
Lång tid mellan måltider kopplas till snabbare utveckling av sjukdom hos äldre20.8.2026 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum