Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln
15.6.2026 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.

– Det är sedan tidigare känt att vissa former av barnleukemi kan ha sitt ursprung redan före födseln. Våra resultat visar att vissa genetiska förändringar som är kopplade till ALL redan kan finnas hos nyfödda barn – flera år innan leukemin upptäcks. Detta kan på sikt göra det möjligt att identifiera vissa sjukdomsrelaterade genetiska förändringar redan vid födseln, säger Gustaf Leijonhufvud, barnläkare vid barnonkologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv blodcancerform som uppstår i en typ av omogna vita blodkroppar som kallas lymfocyter och leder till att dessa celler börjar dela sig okontrollerat i benmärgen.
Forskarkollegan Viktor Ljungström, ST-läkare i klinisk patologi på Akademiska sjukhuset och forskningsläkare vid Uppsala universitet, framhåller att ungefär nio av tio barn blir friska, men att cytostatikabehandlingen är intensiv och kan ge biverkningar. Därför, menar han, är tidig upptäckt och behandling av stor vikt.
Den aktuella studien har skett i samarbete mellan forskare vid brittiska Institute of Cancer Research, Karolinska Institutet och Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta är första gången forskare systematiskt analyserat blodprover som togs vid födseln från barn som senare utvecklade en sällsynt form av ALL kallad iAMP21 som utgör ungefär två procent av alla ALL-fall.
– Sjukdomen diagnostiseras oftast hos lite äldre barn. Vi ville ta reda på hur länge den kan ha utvecklats innan symtomen visar sig, förklarar Gustaf Leijonhufvud.
Nyföddhetsprover analyserades
Forskarna analyserade så kallade nyföddhetsprover (blodprover som tas genom ett stick i hälen några dagar efter födseln); prover som normalt används för att upptäcka vissa medfödda sjukdomar. Genom att jämföra dessa med prover som tagits när barnen senare fick sin leukemidiagnos kunde forskarna följa sjukdomens utveckling över tid.
De upptäckte att en karakteristisk genetisk förändring vid iAMP21 - en ökning av genetiskt material på kromosom 21 - redan fanns vid födseln. Förändringen sågs endast i ett litet antal blodceller, vilket tyder på att dessa celler tillhörde ett tidigt förstadium till leukemi som funnits länge innan sjukdomen blev märkbar. Studien visade dessutom att de genetiska förändringarna fortsätter att utvecklas efter födseln. Fler mutationer samlas gradvis på och leukemin utvecklas under flera år. Det vanliga är att barn får diagnosen vid nio års ålder.
Han betonar samtidigt att studien omfattade ett litet antal patienter och att resultaten ännu inte direkt påverkar vården.
– Vårt bidrag är ökad förståelse för hur barnleukemi uppstår; vilka biologiska processer som leder till sjukdomen. Likaså att tidiga förändringar inte automatiskt leder till leukemi utan utvecklas vidare under flera år, säger Gustaf Leijonhufvud och fortsätter:
– Om förstadier till leukemi kan upptäckas redan vid födseln kan detta på sikt öppna för screening och tidig upptäckt, förebyggande åtgärder eller mycket tidiga behandlingar.
Nota bene: Studien finansierades av The Institute of Cancer Research i London och den svenska barncancer Svenska barncancerföreningen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Haematologica.
Nyckelord
Kontakter
Gustaf Leijonhufvud, barnläkare på barnonkologiska avdelningen, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet; 018-611 45 43 eller 073-785 73 15, gustaf.leijonhufvud@kbh.uu.se
Viktor Ljungström, ST-läkare inom klinisk patologi, Akademiska sjukhuset och forskningsläkare vid Uppsala universitet; 072-223 0178, viktor.ljungstrom@igp.uu.se
Bilder


Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.
Forskning visar: Ingen ökning av havandeskapsförgiftning hos kvinnliga njurdonatorer11.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Hur påverkas graviditeten för kvinnor som donerat en njure? En studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet visar att det är vanligare med låg födelsevikt hos barnet. Däremot finns det ingen tydligt ökad risk för havandeskapsförgiftning, vilket forskarna tidigare trott.
Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande
Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.
Studie fokuserar på säkrare utskrivningar av äldre patienter från sjukhus7.4.2026 14:11:05 CEST | Pressmeddelande
Övergångar mellan olika vårdenheter, till exempel när äldre, multisjuka patienter skrivs ut från sjukhus, innebär en ökad risk för att läkemedel tas på fel sätt. En studie på Akademiska sjukhuset fokuserar på att göra utskrivningarna säkrare och tryggare, bland annat med tydligare och individanpassad kommunikation.
Akademiska medverkar i nationellt nätverk för mer effektiv och jämlik cancersjukvård18.3.2026 10:47:40 CET | Nyheter
Nu stärks samarbetet mellan universitetssjukhusens Comprehensive Cancer Centres (CCC) genom att ett nationellt nätverk bildas. Respektive centers högspecialiserade vård, spetsforskning och utbildning flätas samman för att kunna bidra till att göra cancersjukvården mer jämlik och effektiv i hela landet och samtidigt korta tiden till klinisk rutin.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum