Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln
15.6.2026 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.

– Det är sedan tidigare känt att vissa former av barnleukemi kan ha sitt ursprung redan före födseln. Våra resultat visar att vissa genetiska förändringar som är kopplade till ALL redan kan finnas hos nyfödda barn – flera år innan leukemin upptäcks. Detta kan på sikt göra det möjligt att identifiera vissa sjukdomsrelaterade genetiska förändringar redan vid födseln, säger Gustaf Leijonhufvud, barnläkare vid barnonkologiska avdelningen på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv blodcancerform som uppstår i en typ av omogna vita blodkroppar som kallas lymfocyter och leder till att dessa celler börjar dela sig okontrollerat i benmärgen.
Forskarkollegan Viktor Ljungström, ST-läkare i klinisk patologi på Akademiska sjukhuset och forskningsläkare vid Uppsala universitet, framhåller att ungefär nio av tio barn blir friska, men att cytostatikabehandlingen är intensiv och kan ge biverkningar. Därför, menar han, är tidig upptäckt och behandling av stor vikt.
Den aktuella studien har skett i samarbete mellan forskare vid brittiska Institute of Cancer Research, Karolinska Institutet och Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta är första gången forskare systematiskt analyserat blodprover som togs vid födseln från barn som senare utvecklade en sällsynt form av ALL kallad iAMP21 som utgör ungefär två procent av alla ALL-fall.
– Sjukdomen diagnostiseras oftast hos lite äldre barn. Vi ville ta reda på hur länge den kan ha utvecklats innan symtomen visar sig, förklarar Gustaf Leijonhufvud.
Nyföddhetsprover analyserades
Forskarna analyserade så kallade nyföddhetsprover (blodprover som tas genom ett stick i hälen några dagar efter födseln); prover som normalt används för att upptäcka vissa medfödda sjukdomar. Genom att jämföra dessa med prover som tagits när barnen senare fick sin leukemidiagnos kunde forskarna följa sjukdomens utveckling över tid.
De upptäckte att en karakteristisk genetisk förändring vid iAMP21 - en ökning av genetiskt material på kromosom 21 - redan fanns vid födseln. Förändringen sågs endast i ett litet antal blodceller, vilket tyder på att dessa celler tillhörde ett tidigt förstadium till leukemi som funnits länge innan sjukdomen blev märkbar. Studien visade dessutom att de genetiska förändringarna fortsätter att utvecklas efter födseln. Fler mutationer samlas gradvis på och leukemin utvecklas under flera år. Det vanliga är att barn får diagnosen vid nio års ålder.
Han betonar samtidigt att studien omfattade ett litet antal patienter och att resultaten ännu inte direkt påverkar vården.
– Vårt bidrag är ökad förståelse för hur barnleukemi uppstår; vilka biologiska processer som leder till sjukdomen. Likaså att tidiga förändringar inte automatiskt leder till leukemi utan utvecklas vidare under flera år, säger Gustaf Leijonhufvud och fortsätter:
– Om förstadier till leukemi kan upptäckas redan vid födseln kan detta på sikt öppna för screening och tidig upptäckt, förebyggande åtgärder eller mycket tidiga behandlingar.
Nota bene: Studien finansierades av The Institute of Cancer Research i London och den svenska barncancer Svenska barncancerföreningen. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Haematologica.
Nyckelord
Kontakter
Gustaf Leijonhufvud, barnläkare på barnonkologiska avdelningen, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet; 018-611 45 43 eller 073-785 73 15, gustaf.leijonhufvud@kbh.uu.se
Viktor Ljungström, ST-läkare inom klinisk patologi, Akademiska sjukhuset och forskningsläkare vid Uppsala universitet; 072-223 0178, viktor.ljungstrom@igp.uu.se
Bilder


Om Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Akademiska utsett till Årets strokeenhet för tredje gången24.9.2026 09:32:37 CEST | Pressmeddelande
Teamarbete och systematiskt kvalitetsarbete ligger bakom framgångsrik strokevård på Akademiska sjukhuset. För tredje gången tilldelas sjukhuset priset Årets strokeenhet av det nationella kvalitetsregistret Riksstroke. Akademiska är därmed det enda universitetssjukhuset i Sverige som upprepade gånger belönas för sin höga kvalitet. Liksom tidigare baseras resultatet på indikatorer och målnivåer från Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokevård. I Sverige finns idag 71 sjukhus med akut strokesjukvård, och utöver Akademiska fick i år även Alingsås sjukhus priset.
Effektivare handläggning vid behandlingsbar pancreascancer syfte med studie på Akademiska23.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Cancer i bukspottkörteln är en aggressiv och ofta svårbehandlad sjukdom. Operation är vanligtvis en förutsättning för potentiellt botande behandling. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöker forskare hur man bäst behandla när tumören täpper till gallvägarna. Man kan antingen operera direkt, eller först avlasta gallvägarna. Målet är att förstå hur komplikationer och onödiga fördröjningar kan minskas så att så många patienter som möjligt ska kunna genomgå planerad behandling med goda förutsättningar till återhämtning.
Ny kombinationsbehandling utvärderas mot skovvis MS8.9.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Den neurologiska sjukdomen multipel skleros, MS, är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. Forskare i Uppsala har tidigare visat att behandling med höga doser av cytostatika med stöd av autologa blodstamceller kan ges på ett säkert sätt inom vanlig sjukvård. Inom ramen för en fas 2-studie ska forskarna nu utvärdera en ny, enklare och mindre resurskrävande kombinationsbehandling, som potentiellt kan bli tillgänglig för betydligt fler patienter med skovvis MS, där man inte behöver använda sig av blodstamceller.
Kraftig minskning av fallolyckor på Akademiska28.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Systematiskt patientsäkerhetsarbete, förändrade arbetssätt i vårdteamen och teknikstöd har bidragit till att fallolyckorna på Akademiska sjukhuset minskat med närmare tio procent sedan 2023. Ett av de verksamhetsområden som förbättrats mest är kirurgi-urologi. Här har alla avdelningar utsedda ombud för just fall och riskbedömningar är en naturlig del av verksamhetens vardag.
Ambulanssjukvården på Akademiska tar över liggande sjuktransporter i länet25.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Från 1 september tar ambulanssjukvården på Akademiska sjukhuset över ansvaret för liggande sjuktransporter mellan vårdinrättningar i Uppsala län. Transporterna sköttes tidigare av Trafik och samhälle. För patienterna innebär förändringen kortare väntetid och ökad trygghet eftersom transporterna kommer att omhändertas av sjukvårdsutbildad personal.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum