Smal men spretig vårbudget

Vårbudgeten innehåller förslag på ett antal politikområden. Omkring 700 miljoner läggs på insatser inom hälso- och sjukvård. 1,7 miljarder återförs till biståndsbudgeten från de lägre kostnaderna för asylmottagande 2025.  Ett par satsningar görs på ökad elektrifiering, genom ökad elbilspremie (100 miljoner) och en premie för myndigheter som byter fossila fordon mot eldrivna (500 miljoner). 

- Incitament för fortsatt omställning till elektrifiering av transportsektorn är välkomna. Men det räcker inte att göra elbilar billigare när laddningsinfrastrukturen fortfarande är bristfällig i många delar av landet, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna. 

Inom arbetsmarknadsområdet tillförs satsningen Jobbsprånget och Arbetsförmedlingens kartläggnings- och anvisningsverksamhet 30 miljoner. Arbetsförmedlingen får också en omdisponering på 250 miljoner kronor av sina befintliga anslag, riktat till kortare jobb (max fyra månader) för ungdomar i kommuner med arbetslöshet under 2026. 

- Arbetsförmedlingen är fortfarande en illa fungerande myndighet, vilket bland annat framgick i Företagarnas myndighetsranking 2025. Reformeringen av myndigheten tycks ha gått i stå och vi förväntar oss krafttag från regeringens sida för att en fungerande matchning och effektiv utbildningsverksamhet ska kunna uppnås, säger Patrick Krassén, policyansvarig på Företagarna. 

Utöver vårbudgeten har regeringen föreslagit att genom en extra ändringsbudget tillfälligt sänka skatten på bensin och diesel till EU:s minimiskattenivå, under perioden 1 maj–30 september 2026. Totalt handlar det om drygt 1,6 miljarder kronor i sänkt drivmedelsskatt, motsvarande ungefär 40 öre/liter för bensin och 1 krona/liter för diesel. Utöver den sänkningen kommer regeringen att ansöka till EU-kommissionen om att tillfälligt, under fem månader, få sänka skatten under EU-miniminivån. Ett sådant undantag skulle göra det möjligt att sänka skatten med ytterligare tre kronor per liter bensin och diesel.  

– Det är förståeligt att regeringen vill dämpa stigande drivmedelspriser med sänkta skatter i ett osäkert omvärldsläge. Höga transportkostnader slår mot både företag och hushåll, vilket hämmar efterfrågan och tillväxt. På sikt bör dock tillfälliga skattejusteringar undvikas, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna 

Regeringen avser också förstärka det tillfälliga el- och gasprisstöd för hushållen som beslutades i höstens statsbudget, till att totalt omfatta 3,4 miljarder kronor. Stödet ska baseras på elkonsumtionen under januari-februari och är tänkt att betalas ut i sommar. Elskatten sänks dock inte och inget elstöd kommer att riktas till företag. Ett förslag har remitterats om att slopa den årliga indexuppräkningen av elskatten, vilket skulle låsa skattesatsen vid 36 öre/kWh, men det skulle träda i kraft först vid årsskiftet.  

- Regeringen borde ha prioriterat att sänka elskatten ytterligare i vårbudgeten. Nyliga mätningar Företagarna har gjort visar att drygt 8 av 10 företagare vill se sänkt elskatt. Målet bör vara att sänka elskatten till EU:s miniminivå på 0,6 öre/kWh för samtliga företag, säger Patrick Krassén, policyansvarig på Företagarna. 

Elstödet och de sänkta drivmedelsskatterna, i kombination med den nyliga sänkningen av matmomsen och ytterligare budgetförändringar, förväntas ge effekt i hushållens ekonomi. Regeringens förhoppning är att ökad hushållskonsumtion ska ge företagen förbättrade marginaler, med ökat jobbskapande, minskad arbetslöshet och högre tillväxt som effekt.  

- Denna vårbudget är både smal och spretig. För att öka tillväxten även på längre sikt krävs mer långtgående reformer, som minskar företagens kostnader och stärker produktiviteten. Sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt bolagsskatt, förbättrad elförsörjning, minskade regelkrav och stärkt arbetsmarknadsfokus i utbildningssystemet bör vara nästa steg, säger Karl Ernlund, chefsekonom på Företagarna.