Sverige styr om handeln när USA:s tullar ritar om globala handelsflöden

Stockholm, 17 juni 2026 – En ny analys av Dun & Bradstreet, som baseras på Sveriges handelsdata för 2024 och 2025, visar att svenska företag har anpassat sina handelsflöden i spåren av amerikanska tullar och ökad geopolitisk osäkerhet. Både export och import minskade något jämfört med föregående år, där importen (‑1,2 %) sjönk något mer än exporten (‑1,1%). Men, utvecklingen varierade mellan olika marknader. 

Exporten styrdes om från USA till Europa

Exporten till USA minskade (-9,2 %.) från 186,5 miljarder kronor till 169,4 miljarder kronor. Samtidigt ökade exporten till närliggande europeiska marknader, som exempelvis Danmark (+2,3 %) och Polen (+5,2 %). De totala exportvolymerna ökade samtidigt svagt (+0,8 %), vilket pekar på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer, trots förändringar i efterfrågan mellan marknader.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning. Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna,” säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Företagen ökade importen – och drog sedan i handbromsen

Till skillnad från exporten ökade importen från USA kraftigt (+20,3 %). Samtidigt visar leveransdata att importen ökade tillfälligt i början av året, för att därefter minska successivt vilket tyder på att svenska företag började ställa om till andra leverantörer.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom. Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer. Det pekar på en övergång från kortsiktig riskhantering till en mer långsiktig anpassning av leverantörskedjorna, fortsätter Theodora Papadimitropoulou.

Exporten skiftade mot högvärdiga varor

Omställningen syns även på produktnivå, där exporten växte inom högvärdiga och specialiserade segment – exempelvis ädelmetaller (+49,7 %), flygkomponenter (+38,5 %) och kopparprodukter (+11,5 %). Samtidigt minskade exporten inom mer cykliska industrivaror, såsom fordon (−10,3 %), mineralbränslen (−15,6 %) samt järn och stål och papper (cirka −7–8 %).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor. Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet, avslutar Theodora Papadimitropoulou.

 

Metod

Analysen baseras på Sveriges officiella handelsdata för perioden 2024–2025, kompletterad med Dun & Bradstreets Shipping Insights – ett proprietärt dataset som följer containeriserade handelsflöden globalt. Handelsvärden avser export och import i kronor, medan leveransvolymer baseras på TEU (twenty-foot equivalent units), ett standardmått för containertransporter. Kombinationen av dessa datakällor gör det möjligt att analysera både ekonomiska värden (vad handeln är värd) och fysiska flöden (hur mycket som faktiskt transporteras).