Äntligen kan Europa få tillgång till gensaxen – ett viktigt steg för svensk matproduktion och beredskap

”Det är viktigt inte bara för lantbruket utan för hela samhället. Sveriges beredskap börjar med förmågan att producera mat.” Säger Lennart Nilsson, förbundsstyrelseledamot Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). 

Efter flera års diskussioner har EU:s medlemsländer kommit överens om nya regler för växtförädling. Nu återstår en slutlig omröstning i Europaparlamentet den 17 juni. 

Om reglerna godkänns blir det möjligt att använda moderna växtförädlingstekniker, så kallade nya genomiska tekniker (NGT), där gensaxen är den mest kända metoden. 

”Framtidens robusta lantbruk avgörs av vår förmåga att utveckla nya sorters grödor som står emot sjukdomar, klarar extremväder och är anpassade för svenska förhållanden. Med ny växtförädlingsteknik som gensaxen har vi nu möjligheten att göra det på riktigt.” Säger Lennart Nilsson, förbundsstyrelseledamot LRF. 

Under de senaste åren har svenska lantbrukare drabbats av både torka, värmeböljor och kraftiga regn. Samtidigt ökar kraven på att producera mer mat med mindre klimatpåverkan. 

LRF menar att nya växtsorter kan bli en viktig del av lösningen. Med hjälp av gensaxen kan växtförädlare snabbare utveckla grödor som bättre klarar svåra väderförhållanden, utnyttjar näring mer effektivt och ger stabila skördar även när klimatet förändras. 

”Vi behöver verktyg som gör att svenska lantbrukare kan fortsätta producera mat även när förutsättningarna blir tuffare. Därför är det här ett viktigt besked för både svensk livsmedelsproduktion och Sveriges beredskap.” Säger Lennart Nilsson, förbundsstyrelseledamot LRF. 

Tekniken används redan i flera länder utanför EU. LRF har länge drivit på för att europeiska lantbrukare ska få tillgång till samma möjligheter som sina konkurrenter i andra delar av världen. 

Om Europaparlamentet röstar ja den 17 juni väntas de nya reglerna kunna börja gälla under 2028 efter att kompletterande regler har tagits fram. 

”Sveriges beredskap börjar med förmågan att producera mat. Ju mer mat vi kan producera i Sverige, desto bättre står vi rustade vid kriser, störningar i handeln eller andra händelser som påverkar importen av livsmedel.” Säger Lennart Nilsson, förbundsstyrelseledamot LRF.