Forskare har identifierat signalen som avgör när blad dör
30.6.2026 11:00:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Innan ett blad dör återvinner växten näringsämnen som kan användas för fortsatt tillväxt och överlevnad. Nu har forskare vid Umeå Plant Science Centre identifierat en metabolisk punkt utan återvändo kopplad till aminosyran arginin. Resultaten tyder på att växter använder arginin som en signal för att avgöra om återhämtning fortfarande är möjlig eller om cellerna ska inleda celldödsprocessen. Upptäckten kan på sikt bidra till grödor som bättre klarar miljöstress.

För växter är tajmingen avgörande. Åldrande blad måste hållas vid liv tillräckligt länge för att hinna transportera näringsämnen till resten av växten, men förr eller senare blir bladens åldrande oåterkalleligt. Detta blir särskilt viktigt under stress, till exempel vid torka. Om torkan upphör i tid kan växten fortfarande återhämta sig och börja växa igen. Vid långvarig stress kan bladcellerna däremot så småningom passera punkten där det inte längre finns någon återvändo. Därefter är återhämtning inte längre möjlig.
Studien, som publiceras i Nature Plants, visar att arginin fungerar som en indikator på hur långt återvinningen av näringsämnen har kommit. Så länge nivåerna av arginin är höga finns fortfarande möjlighet till återhämtning. När nivåerna sjunker under en viss gräns går cellerna vidare till en irreversibel dödsprocess.
Noggrant ordnat återvinningsprogram
– Celler i ett åldrande blad genomgår ett noggrant samordnat återvinningsprogram. De molekylära mekanismerna bakom de olika stegen är relativt väl kända, men vad som talar om för cellen att återvinningen är färdig och att det är dags att dö har länge varit en öppen fråga, säger Olivier Keech, universitetslektor vid Umeå universitet och senior författare till studien.
För att hitta molekyler som skulle kunna hjälpa cellerna att följa hur återvinningen fortskrider undersökte Olivier Keech och hans postdoktorer Shah Hussain och Clément Boussardon en grupp Arabidopsis-mutanter, så kallade ”stay-green”-mutanter. Till skillnad från vanliga växter fullföljer dessa inte åldringsprocessen utan behåller sina gröna blad betydligt längre.
Tidigare studier hade visat att stay-green-mutanter ansamlar ovanligt höga halter av aminosyror, vilket tyder på att exporten av näringsämnen fungerar sämre. Detta är viktigt eftersom aminosyror innehåller kväve, ett näringsämne som växter noggrant återvinner från åldrande blad innan de dör. Forskarna ställde därför hypotesen att vissa aminosyror skulle kunna fungera som signaler för hur långt återvinningen av kväve hade kommit.
Arginin stack ut
Forskarna testade därefter om enskilda aminosyror kunde påverka åldringsprocessen. Av de aminosyror som undersöktes stack arginin ut. Blad som behandlades med arginin förblev gröna betydligt längre än obehandlade blad, vilket visade att höga nivåer av arginin aktivt fördröjer bladens åldrande.
När forskarna studerade processen närmare fann de att åldrande blad aktiverar transportsystem som sänker nivåerna av arginin. Hos stay-green-mutanter aktiverades inte dessa transportsystem, vilket ledde till att arginin ansamlades. För att avgöra om minskningen av arginin bara var en följd av senescensen, den biologiska processen för åldrande, eller en nödvändig del av processen, återställde forskarna arginintransporten i mutantlinjerna.
– Till en början trodde vi inte att en så vanlig metabolit som arginin kunde spela en så avgörande roll för bladens åldrande, säger Olivier Keech.
– Det verkliga genombrottet kom när vi såg att det räckte att återställa en fungerande arginintransport för att få mutantplantorna att återgå till ett normalt senescensförlopp.
Resultaten visade att när nivåerna av arginin sjunker startar processen som leder till bladdöd. Forskarna drar slutsatsen att växter använder argininnivåer för att avgöra när det är dags att inleda de sista stegen i celldödsprocessen. Låga argininnivåer tolkas av cellerna som ett tecken på att återvinningen i stort sett är avslutad och att den slutliga celldödsprocessen kan fortsätta.
Denna övergång avgör om blad fortfarande kan återhämta sig efter stress eller inte. Ökad kunskap om hur växter styr denna övergång kan därför på sikt bidra till grödor som behåller sin motståndskraft längre under ogynnsamma förhållanden.
Om studien i Nature Plants
Shah Hussain, Clement Boussardon & Olivier Keech, ”The progression of leaf senescence is gated by the cytosolic arginine pool”, Nature Plants 2026, DOI: 10.1038/s41477-026-02328-2
Kontakter
Olivier KeechuniversitetslektorInstitutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
olivier.keech@umu.seAnna-Lena LindskogKommunikatör och presskontakt Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 58 78anna-lena.lindskog@umu.seBilder



Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Att skriva en klänning, att sy en text25.9.2026 10:11:07 CEST | Pressmeddelande
Den 1-2 oktober hålls ett symposium Umeå universitet om litterära kläder, språkdräkter och tygspår i kulturen.
Nytt ALS-läkemedel ger hopp till patienter med ovanlig mutation24.9.2026 14:54:34 CEST | Pressmeddelande
Ett nytt precisionsläkemedel visar goda resultat för den grupp ALS-patienter som har den ovanliga FUS-varianten av sjukdomen. Som enda representant från Norden har ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet bidragit i studien.
Nya statistiska metoder kan ge säkrare forskningsresultat22.9.2026 07:55:00 CEST | Pressmeddelande
Forskare kan ha svårare att upptäcka viktiga skillnader om de inte samlar in rätt mängd data för det de vill undersöka. Forskning vid Umeå universitet har lett till nya statistiska metoder för att beräkna hur mycket data som behövs för att upptäcka den specifika effekt som en forskare vill undersöka, när mätningarna utgör kurvdata eller andra funktionella data.
FN-utredningar ska bidra till rättvisa – men saknar rättsliga förutsättningar21.9.2026 10:23:34 CEST | Pressmeddelande
Staterna förväntar sig att misstänkta krigsförbrytare ska kunna ställas inför rätta med stöd av FN:s utredningar. Men samtidigt saknar utredningarna ofta de rättsliga förutsättningar som krävs för att leva upp till uppdraget. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.
När bakterier stressas berättar RNA och proteiner olika historier21.9.2026 07:38:02 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har identifierat stressförhållanden där kopplingen mellan RNA- och proteinnivåer bryts hos sjukdomsframkallande bakterier. Under osmotisk stress minskar produktionen av proteiner, vilket visar att mätningar av RNA inte alltid räcker för att förstå vad som händer i bakteriecellen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum