Forskare har identifierat signalen som avgör när blad dör
30.6.2026 11:00:00 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Innan ett blad dör återvinner växten näringsämnen som kan användas för fortsatt tillväxt och överlevnad. Nu har forskare vid Umeå Plant Science Centre identifierat en metabolisk punkt utan återvändo kopplad till aminosyran arginin. Resultaten tyder på att växter använder arginin som en signal för att avgöra om återhämtning fortfarande är möjlig eller om cellerna ska inleda celldödsprocessen. Upptäckten kan på sikt bidra till grödor som bättre klarar miljöstress.

För växter är tajmingen avgörande. Åldrande blad måste hållas vid liv tillräckligt länge för att hinna transportera näringsämnen till resten av växten, men förr eller senare blir bladens åldrande oåterkalleligt. Detta blir särskilt viktigt under stress, till exempel vid torka. Om torkan upphör i tid kan växten fortfarande återhämta sig och börja växa igen. Vid långvarig stress kan bladcellerna däremot så småningom passera punkten där det inte längre finns någon återvändo. Därefter är återhämtning inte längre möjlig.
Studien, som publiceras i Nature Plants, visar att arginin fungerar som en indikator på hur långt återvinningen av näringsämnen har kommit. Så länge nivåerna av arginin är höga finns fortfarande möjlighet till återhämtning. När nivåerna sjunker under en viss gräns går cellerna vidare till en irreversibel dödsprocess.
Noggrant ordnat återvinningsprogram
– Celler i ett åldrande blad genomgår ett noggrant samordnat återvinningsprogram. De molekylära mekanismerna bakom de olika stegen är relativt väl kända, men vad som talar om för cellen att återvinningen är färdig och att det är dags att dö har länge varit en öppen fråga, säger Olivier Keech, universitetslektor vid Umeå universitet och senior författare till studien.
För att hitta molekyler som skulle kunna hjälpa cellerna att följa hur återvinningen fortskrider undersökte Olivier Keech och hans postdoktorer Shah Hussain och Clément Boussardon en grupp Arabidopsis-mutanter, så kallade ”stay-green”-mutanter. Till skillnad från vanliga växter fullföljer dessa inte åldringsprocessen utan behåller sina gröna blad betydligt längre.
Tidigare studier hade visat att stay-green-mutanter ansamlar ovanligt höga halter av aminosyror, vilket tyder på att exporten av näringsämnen fungerar sämre. Detta är viktigt eftersom aminosyror innehåller kväve, ett näringsämne som växter noggrant återvinner från åldrande blad innan de dör. Forskarna ställde därför hypotesen att vissa aminosyror skulle kunna fungera som signaler för hur långt återvinningen av kväve hade kommit.
Arginin stack ut
Forskarna testade därefter om enskilda aminosyror kunde påverka åldringsprocessen. Av de aminosyror som undersöktes stack arginin ut. Blad som behandlades med arginin förblev gröna betydligt längre än obehandlade blad, vilket visade att höga nivåer av arginin aktivt fördröjer bladens åldrande.
När forskarna studerade processen närmare fann de att åldrande blad aktiverar transportsystem som sänker nivåerna av arginin. Hos stay-green-mutanter aktiverades inte dessa transportsystem, vilket ledde till att arginin ansamlades. För att avgöra om minskningen av arginin bara var en följd av senescensen, den biologiska processen för åldrande, eller en nödvändig del av processen, återställde forskarna arginintransporten i mutantlinjerna.
– Till en början trodde vi inte att en så vanlig metabolit som arginin kunde spela en så avgörande roll för bladens åldrande, säger Olivier Keech.
– Det verkliga genombrottet kom när vi såg att det räckte att återställa en fungerande arginintransport för att få mutantplantorna att återgå till ett normalt senescensförlopp.
Resultaten visade att när nivåerna av arginin sjunker startar processen som leder till bladdöd. Forskarna drar slutsatsen att växter använder argininnivåer för att avgöra när det är dags att inleda de sista stegen i celldödsprocessen. Låga argininnivåer tolkas av cellerna som ett tecken på att återvinningen i stort sett är avslutad och att den slutliga celldödsprocessen kan fortsätta.
Denna övergång avgör om blad fortfarande kan återhämta sig efter stress eller inte. Ökad kunskap om hur växter styr denna övergång kan därför på sikt bidra till grödor som behåller sin motståndskraft längre under ogynnsamma förhållanden.
Om studien i Nature Plants
Shah Hussain, Clement Boussardon & Olivier Keech, ”The progression of leaf senescence is gated by the cytosolic arginine pool”, Nature Plants 2026, DOI: 10.1038/s41477-026-02328-2
Kontakter
Olivier KeechuniversitetslektorInstitutionen för fysiologisk botanik, Umeå universitet
olivier.keech@umu.seAnna-Lena LindskogKommunikatör och presskontakt Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 58 78anna-lena.lindskog@umu.seBilder



Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Nyupptäckt mekanism kan hjälpa äggstockscancerceller att stänga av tumörhämmande gener19.11.2026 13:14:41 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har upptäckt hur kemiska modifieringar av RNA styr ett enzym som metylerar DNA och bidrar till att tumörhämmande gener stängs av i äggstockscancerceller. Resultaten ger ny kunskap om sjukdomen och kan på sikt bidra till utvecklingen av nya behandlingsstrategier för höggradig serös äggstockscancer.
När våra erfarenheter påverkar hur vi tolkar Sveriges krisråd17.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
När broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades till Sveriges hushåll väckte den olika reaktioner. För vissa skapade den trygghet, för andra oro. Ny forskning vid Umeå universitet och Karlstads universitet visar hur människors erfarenheter, språkkunskaper och livssituation påverkar hur beredskapsinformation uppfattas.
Fysiker får ERC Synergy Grant för att skapa extrema ljuspulser12.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
I projektet "ExtremeField" strävar forskare efter att tänja på fysikens gränser genom att fokusera laserljus på ett nytt sätt. Målet är att skapa ljuspulser med en miljon gånger högre intensitet än vad som är möjligt i dag. Projektet finansieras genom ett ERC Synergy Grant på totalt nästan 150 miljoner kronor, varav 60 miljoner går till Umeå universitet.
Från kuvösen till skolbänken – så kan vården stötta för tidigt födda barn12.11.2026 09:27:00 CET | Pressinbjudan
I samband med Världsprematurdagen 2026 arrangerar Umeå universitet och Region Västerbotten tillsammans med Svenska Prematurförbundet och Lilla Barnets Fond ett seminarium om stödet till för tidigt födda barn och deras föräldrar.
När vårdpersonal kan tvingas gå emot sin moral12.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man anser vara rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam. Fenomenet kallas moralisk skada och kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada bland personal inom svensk sjukhusvård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum