Barn till mammor med medfött hjärtfel har ökad risk för utvecklingsmässig sårbarhet
2.7.2026 20:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Barn vars mammor har medfött hjärtfel bedöms något oftare ha svårigheter inom till exempel språk, kommunikation och social förmåga i samband med skolstart. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och University of British Columbia som publiceras i tidskriften PLOS Medicine.

– Barn som bedömdes vara utvecklingsmässigt sårbara hade inte nödvändigtvis en klinisk diagnos, och det är viktigt att komma ihåg att de flesta barnen till mammor med medfött hjärtfel utvecklades normalt, säger Zakir Hossin, forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet och University of British Columbia.
Forskarna analyserade data från över 250 000 barn födda i British Columbia i Kanada mellan 1995 och 2016. Vid 5–6 års ålder fick barnens lärare fylla i ett standardiserat formulär om barnens utveckling och skolmognad inom fem områden: språk och kognition, social förmåga, känslomässig mognad, kommunikationsförmåga samt fysisk hälsa och välbefinnande.
Cirka vart fjärde barn vars mammor hade medfött hjärtfel bedömdes vara utvecklingsmässigt sårbart i två eller fler av dessa områden. Motsvarande andel bland barn till mammor utan hjärtfel var cirka vart sjätte barn (knappt 17 procent). Skillnaden kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till faktorer som mammans ålder, sociala förhållanden och andra hälsotillstånd.
Fler blir gravida
Sambandet var tydligast hos barn vars mammor hade mer allvarliga former av medfött hjärtfel. I den gruppen var risken för utvecklingsmässig sårbarhet nästan dubbelt så hög jämfört med barn till mammor utan medfött hjärtfel. Forskarna såg också att för tidig födsel bara förklarade en liten del av sambandet.
– Tack vare bättre hjärtsjukvård når allt fler kvinnor med medfött hjärtfel vuxen ålder och kan bli gravida, vilket är väldigt glädjande. Våra resultat understryker vikten av att erbjuda extra stöd och uppföljning före, under och efter graviditeten, så att barnen och familjerna kan få den hjälp de behöver så tidigt som möjligt, säger Neda Razaz, lektor och docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Forskarna betonar att mekanismerna bakom sambandet ännu inte är klarlagda. Det krävs ytterligare forskning för att reda ut vilken roll faktorer under fosterlivet, genetiska faktorer eller miljöfaktorer efter födseln har.
Studien är finansierad av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd), Hjärt-Lungfonden samt Canadian Institutes of Health Research. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
“Maternal congenital heart disease and risk of child developmental vulnerability in early school age: A population-based cohort study”Muhammad Zakir Hossin, Anne Gadermann, Edit Nagy, Randip Gill, Monique Gagné Petteni, Jonas Faxén, Neda Razaz, PLOS Medicine, online 2 juli 2026, doi: 10.1371/journal.pmed.1004890.
Kontakter
Zakir HossinForskningsspecialist vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Tel:08-524 81541zakir.hossin@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder


Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Vanlig bröstcancerindelning kan missa viktiga skillnader27.8.2026 07:00:00 CEST | Nyheter
Bröstcancer klassificeras ofta som antingen östrogenreceptorpositiv (hormonkänslig) eller inte. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar att denna förenklade indelning kan missa viktiga biologiska skillnader mellan patienter som kan påverka behandlingsval. Resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.
Förbättrad förlossningsvård kopplas till färre dödsfall26.8.2026 11:00:00 CEST | Pressmeddelande
En kombination av utbildning, kvalitetsutveckling och ledarskapsstöd på sjukhus i fyra länder i Afrika söder om Sahara kopplas till färre dödfödslar och dödsfall bland nyfödda under det första levnadsdygnet. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Medicine.
Nya ledtrådar om orsaker bakom svår huvudvärk26.8.2026 10:15:14 CEST | Pressmeddelande
Inflammation, förändrad genreglering och exponering för ämnen i tobaksrök kan ha betydelse för utvecklingen av så kallad klusterhuvudvärk. Det visar två nya studier från Karolinska Institutet som bidrar till ökad kunskap om de biologiska mekanismerna bakom denna smärtsamma sjukdom.
Tarmcancer-screening kan minska dödligheten med över 40 procent20.8.2026 17:00:00 CEST | Pressmeddelande
Personer som deltar i screening för tjock- och ändtarmscancer kan ha hela 43 procent lägre risk att dö av sjukdomen, enligt nya beräkningar som publicerats i JAMA Network Open av forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet. Resultaten bygger på upp till 14 års uppföljning av screeningprogrammet i Stockholm–Gotland.
Lång tid mellan måltider kopplas till snabbare utveckling av sjukdom hos äldre20.8.2026 13:00:00 CEST | Pressmeddelande
Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum