Akademiska sjukhuset

Banbrytande ö-cellsbehandling kan innebära paradigmskifte för patienter med typ 1-diabetes

11.7.2026 08:00:00 CEST | Akademiska sjukhuset | Pressmeddelande

Dela

Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Detta inom ramen för en klinisk studie. Nu visar en 14-månadersuppföljning att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.

Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Nu visar en 14-månadersuppföljning inom ramen för studien att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient.
Akademiska sjukhuset är först i världen med erbjuda patienter med typ 1-diabetes transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar utan användning av immundämpande läkemedel. Nu visar en 14-månadersuppföljning inom ramen för studien att cellerna är säkra samt fortsätter att överleva och fungera hos en patient. Fotograf: Johan Alp Får användas i media.

– Detta är ett bevis på att insulinproducerande celler kan transplanteras till patienter med typ 1-diabetes och fås att överleva utan samtidigt behov av immundämpande läkemedel via en specifik teknik för genmodifiering. Vår förhoppning är att tekniken framöver helt ska förändra typ 1-diabetes från en kronisk sjukdom till en botbar sjukdom, säger Per-Ola Carlsson, studiens huvudprövare, överläkare och professor vid sektionen för endokrinologi och diabetologi vid Akademiska sjukhuset.

I den forskarinitierade studien, finansierad av Leona M. and Harry B. Helmsley Foundation, har man utvärderat om genmodifierade insulinproducerande celler från Langerhanska öar i bukspottkörteln kan transplanteras på ett säkert sätt och bidra till att återställa insulinproduktionen hos personer med typ 1-diabetes utan behov av samtidig behandling med immundämpande läkemedel. Den cellprodukt som använts har framställts vid Oslo universitetssjukhus medan transplantationen gjorts vid Akademiska sjukhuset.

Nu har resultaten av uppföljningsdata från 14 månader i studien publicerats i den ledande medicintidskriften The New England Journal of Medicine.

Vid ö-cellstransplantation, som all organ- och celltransplantation, där vävnad kommer från annan individ, har det hitintills krävts undertryckande av mottagarens immunsystem för att förhindra immunavstötning av de transplanterade cellerna. De insulinproducerande celler som använts i den aktuella studien är genetiskt modifierade för att undvika upptäckt av immunförsvaret och därmed skyddade från såväl avstötning som autoimmunt angrepp.

– Eftersom detta är en först-i-människa studie, som i första hand fokuserar på säkerhet, har endast en mindre mängd insulinproducerande celler transplanterats till denna första patient. I en uppföljande kommande studie, med stamcellframtagna insulinproducerande celler, hoppas vi dock få möjlighet att öka cellmängden och komma upp i botande doser, avrundar Per-Ola Carlsson.

FAKTA: Ö-cellsbehandling vid typ 1-diabetes

  • Vid typ 1-diabetes angriper och förstör den drabbade individens immunsystem (autoimmunitet) de så kallade betacellerna som producerar insulin.
  • Behandling av sjukdomen har gått framåt kraftigt de senaste åren med exempelvis insulinpumpar vars insulintillförsel styrs av vävnadssockerhalten.
  • För personer med svår typ 1-diabetes och oförutsägbara, kraftiga variationer av blodsockret finns sedan drygt 20 år en etablerad behandling med transplantation av så kallade Langerhanska öar som innehåller insulinproducerande celler.
  • Ö-cellsbehandlingen innebär att Langerhanska öar isoleras från en avliden donators bukspottkörtel och transplanteras till en patient med målet att uppnå normal blodsockerkontroll och insulinoberoende. Samtidigt med transplantationen behöver patienten immunsuppression.
  • Sedan starten 2001 har drygt 170 ö-transplantationer genomförts på Akademiska sjukhuset fördelat på cirka 60 patienter. 

Nyckelord

Kontakter

Per-Ola Carlsson, överläkare vid kliniken för endokrinologi och diabetologi vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet;
018-611 41 23 eller 070-272 11 67
per-ola.carlsson@mcb.uu.se

Bilder

Per-Ola Carlsson, överläkare och professor inom endokrin och diabetes, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor inom endokrin och diabetes, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet
Fotograf Johan Alp Bilden får endast användas i media.
Ladda ned bild

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset är ett av Sveriges ledande universitetssjukhus. Här förenas avancerad sjukvård, forskning, utbildning och samverkan med näringslivet för att skapa värde för patienterna. Med spetskompetens, världsledande vård inom flera områden och ett starkt engagemang för varje patient erbjuder vi vård och omvårdnad av hög kvalitet. Vi ansvarar för vården i Uppsala län och erbjuder samtidigt specialiserad och högspecialiserad vård till patienter från hela Sverige och världen. Varje dag omsätter vi forskning och innovation till nya behandlingar som flyttar gränserna för vad som är möjligt, till nytta för både dagens och framtidens patienter.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny studie visar: Barnleukemi kan börja utvecklas redan före födseln15.6.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste cancerformen hos barn. Det är en aggressiv form av blodcancer som orsakas av att omogna vita blodkroppar delar sig okontrollerat. Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har funnit nya bevis för att vissa fall av en ovanlig form av barnleukemi kan börja utvecklas redan på fosterstadiet. Förutom ny kunskap om hur sjukdomen uppstår och förändras över tid kan upptäckten på sikt leda till tidigare upptäckt och behandling.

Första läkemedelsstudien vid vattenskalle hos vuxna (NPH): Diamox hjälper inte mot symtomen14.5.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Den första randomiserade läkemedelsstudien vid normaltryckshydrocefalus, ibland kallad vattenskalle hos vuxna, visar att behandling med det vätskedrivande läkemedlet acetazolamid (Diamox) inte förbättrar patienternas symtom. Behandlingen var dessutom förknippad med vanliga biverkningar. Resultaten, som publicerats i The Lancet Neurology, ger det hittills starkaste vetenskapliga svaret på en behandlingsfråga som varit omdiskuterad i decennier.

Ny cyklotronanläggning invigd på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset15.4.2026 13:30:00 CEST | Pressmeddelande

Positronemissionstomografi (PET) blir allt viktigare för diagnostik och uppföljning av olika behandlingar, inte minst inom cancerområdet, men även för avancerad forskning. I dag invigs en ny cyklotronanläggning på PET-centrum vid Akademiska sjukhuset, som förutom cyklotron, en slags partikelaccelerator, inrymmer renrum för tillverkning av spårämnen. I samband med invigningen 15 april avtäcktes ett konstverk av Albin Karlsson utanför centrumet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye