Ny antibiotika mot gonorré fungerar bättre än tidigare studier visat

– Det betyder att antibiotikan zoliflodacin fungerar ännu bättre än vad resultaten i fas 3-studien visade, säger Magnus Unemo, docent vid Örebro universitet och hedersprofessor vid University College London.

Diagnostiserade fall av gonorré i Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattade år 2020 antalet nya fall av gonorré bland vuxna globalt till 82,4 miljoner.
Sjukdomen sprids sexuellt och kan infektera urinröret, livmoderhalsen, ändtarmen och svalget, och komplicerade infektioner kan leda till sterilitet. Samtidigt har bakterien under de senaste decennierna utvecklat resistens mot alla antibiotika som använts för behandling.

– Zoliflodacin är det första nya läkemedlet specifikt mot gonorré som har tagits fram på flera decennier, säger Magnus Unemo.

Läkemedlet godkändes i USA i slutet av 2025 och väntas även bli godkänt inom EU, sannolikt inom ett år.

Inga tecken på resistensutveckling

Fas 3-studien omfattade omkring 1 000 patienter runt om i världen och av dessa klassades 22 fall som misstänkta behandlingsmisslyckanden. Det är dessa fall forskarna har tittat närmare på. De har med avancerade genetiska metoder undersökt bakteriernas känslighet för det nya läkemedlet och jämfört deras arvsmassa före och efter behandling.

– Vi såg inga tecken på att bakterierna utvecklat resistens mot zoliflodacin under behandlingen. Analysen visade att bakterierna i flera fall inte tillhörde samma stam eller bakterievariant, vilket tyder på att patienterna smittats på nytt efter behandlingen. Det är ett mycket viktigt resultat, säger Magnus Unemo.

Oral behandling

Till skillnad från dagens behandlingar, som behöver injiceras, tas zoliflodacin oralt. Det pågår också ett internationellt arbete för att begränsa användningen av zoliflodacin till endast behandling av gonorré.

– Gonorrébakterien har visat mycket hög kapacitet att utveckla resistens mot antibiotika. Därför behöver vi använda det nya läkemedlet restriktivt och noggrant övervaka utvecklingen av resistens för att kunna bevara dess effekt så länge som möjligt, säger Magnus Unemo.

Forskarna rekommenderar också att helgenomsekvensering – kartläggning av bakteriernas arvsmassa – används i framtida kliniska studier av nya behandlingar mot gonorré.

– Då kan vi närmare undersöka misstänkta behandlingsmisslyckanden, utesluta upprepade infektioner och kartlägga gener som ger antibiotikaresistens. Det ger också en mer rättvis bild av hur bra behandlingen fungerar, säger Magnus Unemo.