Splittrad framtidstro inom handeln

Dagligvaruhandelns framtidsindikator minskade med 1,0 enheter i juli och uppgick till 103,1. Nedgången drevs framför allt av en svagare syn på antalet anställda, som föll med 1,8 enheter till 98,2, samt försäljningen, som minskade med 1,2 enheter till 112,8. Synen på lönsamheten var oförändrad och uppgick till 98,3.

Sällanköpsvaruhandelns framtidsindikator sjönk med 2,1 enheter till 94,4. Nedgången var bred. Synen på försäljningen minskade med 2,9 enheter till 98,8, lönsamheten föll med 1,8 enheter till 91,7 och synen på antalet anställda sjönk med 1,6 enheter till 92,7.

– Handelsbarometern visar att återhämtningen fortsätter, men att den sker i olika takt inom handelns olika delbranscher. Partihandeln ser tydligt ljusare på framtiden, medan sällanköpshandeln fortfarande präglas av stor försiktighet. Det ligger i linje med bilden av en ekonomi som successivt förbättras, men där framtidstron i delar av handeln och bland hushåll fortfarande är dämpad, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

De senaste prognoserna pekar samtidigt mot en gradvis återhämtning under 2026. BNP väntas växa med omkring två procent och hushållens konsumtion stärkas under året. Trots det visar juliutfallet att vägen tillbaka inte är spikrak.

– För att återhämtningen ska få fäste på allvar krävs politik som stärker hushållens ekonomi och skapar framtidstro. Åtgärder som ger människor mer privatekonomiskt utrymme i vardagen stärker också förutsättningarna för handeln. Vår bransch är en av näringslivets största arbetsgivare och förutsägbarhet är avgörande i ett spänt geopolitiskt läge där osäkerheten riskerar att påverka både priser och tillväxt här i Sverige, säger Sofia Larsen.