Hjärnskakning före körtelfeber kopplas till ökad risk för MS
5.8.2026 13:19:01 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
En hjärnskakning före körtelfeber kan vara en pusselbit i förklaringen till varför vissa människor utvecklar multipel skleros, MS. En ny studie från Örebro universitet ger nya ledtrådar till hur sjukdomen uppstår och stärker teorin att Epstein-Barr-virus spelar en central roll i sjukdomens utveckling.

Epstein-Barr-virus (EBV) är mycket vanligt. Mer än 90 procent av alla vuxna har någon gång infekterats. Oftast ger infektionen inga symtom, men om den inträffar i tonåren kan den orsaka körtelfeber.
– Det finns allt starkare bevis för att Epstein-Barr-virus är den främsta orsaken till MS. Men eftersom nästan alla människor infekteras måste det finnas andra faktorer som påverkar vem som utvecklar sjukdomen. Våra resultat tyder på att en hjärnskakning kan vara en sådan faktor, säger Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro.
Forskarna analyserade data från 37 432 personer i Sverige som haft körtelfeber mellan 11 och 20 års ålder. Av dem fick 174 senare diagnosen MS. Studien visar att personer som hade fått en hjärnskakning före körtelfebern hade drygt dubbelt så hög risk att senare utveckla MS jämfört med dem som inte hade fått en hjärnskakning. Sambandet var starkast när hjärnskakningen skedde inom ett år före körtelfebern.
Forskarna tror att inflammation efter en hjärnskakning kan förändra miljön i det centrala nervsystemet. Hos personer med genetisk mottaglighet kan det påverka hur immunsystemet reagerar när kroppen för första gången infekteras med Epstein-Barr-virus och därmed öka risken för att utveckla MS. Hypotesen behöver dock undersökas vidare.
– Det är viktigt att komma ihåg att MS är en ovanlig sjukdom. Även bland personer som har dessa riskfaktorer kommer den stora majoriteten aldrig att utveckla MS, säger Scott Montgomery.
Forskarna betonar att resultaten bygger på en observationsstudie och behöver bekräftas i fler studier. Om resultaten kan upprepas bidrar de till ökad förståelse för hur MS uppstår och kan på sikt få betydelse för forskning om förebyggande insatser, exempelvis vaccin mot Epstein-Barr-virus.
Fakta: Därför studerade forskarna körtelfeber
Den första infektionen med Epstein-Barr-virus ger oftast inga eller mycket lindriga symtom. Därför är det normalt svårt att avgöra när en person smittades.
När viruset däremot orsakar körtelfeber i tonåren är det oftast ett tecken på den första Epstein-Barr-infektionen. Genom att studera personer som haft körtelfeber mellan 11 och 20 års ålder kunde forskarna undersöka om det spelade någon roll om en hjärnskakning inträffade före eller efter den första infektionen.
Nyckelord
Kontakter
Scott Montgomery, professor i klinisk epidemiologi, scott.montgomery@oru.se, 072-723 62 10
Jesper ErikssonKommunikatör
Tel:019-30 21 28Tel:070-324 65 67jesper.eriksson@oru.seBilder

Länkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Samverkan ska bryta stuprören – men byråkratin försvinner inte9.9.2026 09:44:46 CEST | Pressmeddelande
Kommuner, regioner och myndigheter samarbetar allt oftare för att lösa komplexa samhällsproblem. Men när många ska ta gemensamt ansvar kan det bli otydligt både vad problemet egentligen är och vem som faktiskt ansvarar för vad. Det visar Miranda Kanons avhandling i företagsekonomi vid Örebro universitet.
Probiotikans effekt på hjärnan finns kvar efter avslutad kur8.9.2026 08:32:21 CEST | Pressmeddelande
Effekten av probiotika på hjärnan finns kvar flera veckor efter avslutad kur. Det visar en ny studie från Örebro universitet. – Det utmanar konventionen att man måste äta probiotika dagligen, säger Julia Rode, forskare i biomedicin som undersöker kopplingen mellan tarm och hjärna.
Färre och större mjölkgårdar kan göra Sverige mer sårbart7.9.2026 09:46:35 CEST | Pressmeddelande
Sverige får allt färre mjölkgårdar, samtidigt som gårdarna som finns kvar blir större. Men små och stora mjölkgårdar behöver olika saker för att kunna fortsätta, visar en ny studie. – En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd, säger forskaren Lisa Ekman.
Nästan hälften av KOL-patienterna använder inhalatorn fel – extra utbildning kan hjälpa1.9.2026 07:33:15 CEST | Pressmeddelande
Nästan 50 procent av patienterna med KOL använder sina inhalatorer felaktigt. Men ett extra utbildningstillfälle förbättrar hur patienterna hanterar inhalatorn. Det visar en ny avhandling av Annika Lindh vid Örebro universitet.
Minsta plastpartiklarna gav störst förändringar i celler från näsan31.8.2026 09:29:07 CEST | Pressmeddelande
Nano- och mikroplast kan orsaka förändringar i celler från människans näsa, det visar en ny laboratoriestudie från Örebro universitet. De tydligaste förändringarna sågs hos celler som utsattes för de allra minsta partiklarna – nanoplast.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum