Ny metod skiljer mellan friska och sjuka immunceller i blodprov
6.8.2026 12:15:54 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att analysera hur immunceller i blodet mår. Metoden har testats på patienter med åderförkalkning och kan skilja deras immunceller från friska individers. Studien publiceras i tidskriften Nature Nanotechnology.

Immuncellers fysiska egenskaper, som hur cellmembranet är uppbyggt eller hur mitokondrierna fungerar, påverkar hur cellerna rör sig, kommunicerar och svarar på inflammation. Detta har tidigare varit svårt att mäta i större skala.
Nu har forskare utvecklat en metod som mäter flera fysiska egenskaper samtidigt i enskilda celler, i mycket stora cellpopulationer. Metoden kallas spektral biofysisk cytometri (SBC) och kombinerar fluorescerande nanosensorer, som reagerar på cellernas fysiska miljö, med avancerad flödescytometri där tusentals celler analyseras en och en på några minuter med hjälp av laserljus.
Forskarna använde metoden för att analysera immunceller i blod från 38 patienter med åderförkalkning och 26 friska kontrollpersoner.
– Vi visar att immunceller vid åderförkalkning har förändrade fysiska egenskaper som går att mäta direkt i blodprov, utan att först behöva analysera gener eller proteiner. Metoden ger en samlad bild av immuncellernas hälsotillstånd och kan fungera som ett komplement till mer tidskrävande och kostsamma analyser, säger Erdinc Sezgin, forskare vid SciLifeLab och institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Kan påverka sjukdomsprocesser
Analyserna visade tydliga skillnader i bland annat cellmembranens ordning och mitokondriernas funktion, särskilt i olika typer av T‑celler. Dessa förändringar kunde också kopplas till förändringar i cellernas lipidsammansättning och vilka gener som var aktiva.
– Det talar för att cellernas fysiska egenskaper är hälsoindikatorer och har betydelse för sjukdomsprocesser vid åderförkalkning och möjligen även vid andra sjukdomar, säger Erdinc Sezgin.
Studien är en så kallad proof‑of‑concept‑studie, vilket innebär att det är ett tidigt steg för att visa att principen fungerar. Nästa steg är att undersöka metoden i större patientgrupper och vid andra sjukdomar.
Forskningen finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Wellcome Leap och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
”Spectral biophysical cytometry with nanosensors reveals remodeling of immune cells in atherosclerosis”, Cenk O. Gurdap, Dunya Aydos, Luca A. Andronico, Gábor Tóth, Tugce Ceker, John Cowgill, Irem Muge Akbulut Koyuncu, Neslihan Basak, Jaromir Mikes, Andrey S. Klymchenko, Federico Pietrocola, Petter Brodin, Ingela Lanekoff, Verda Bitirim, Erdinc Sezgin, Nature Nanotechnology, online 6 augusti 2026, doi: 10.1038/s41565-026-02236-8
Nyckelord
Kontakter
Erdinc Sezgin, lektor, docentInstitutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet
Tel:070-231 8248erdinc.sezgin@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Flera cancerfall i familjen viktig riskmarkör vid inflammatorisk tarmsjukdom3.9.2026 08:30:00 CEST | Nyheter
Personer med inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, som har flera nära släktingar med kolorektalcancer har en betydligt högre risk att själva drabbas av sjukdomen. Det visar en ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Gastroenterology. Resultaten väcker frågan om antalet cancerfall i familjen bör få större betydelse i framtida riktlinjer för cancerövervakning.
Studie pekar ut riskgrupper för svår biverkning vid diabetesbehandling2.9.2026 09:18:17 CEST | Nyheter
Patienter med typ 2-diabetes som har höga blodsockernivåer, låg kroppsvikt eller tidigare har haft ketoacidos löper ökad risk att drabbas av detta allvarliga tillstånd vid behandling med så kallade SGLT2-hämmare. En studie ledd från Karolinska Institutet visar också att risken kvarstår under hela behandlingstiden.
Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser för äldre vuxna31.8.2026 17:16:52 CEST | Nyheter
Äldre vuxna som lever med flera kroniska sjukdomar kan ha olika nytta av insatser som syftar till att förebygga funktionsnedsättning, beroende på vilken kombination av sjukdomar de har. En ny studie från bland annat Karolinska Institutet tyder på att insatserna kan bli mer träffsäkra om de anpassas efter individens sjukdomsmönster.
Vanlig bröstcancerindelning kan missa viktiga skillnader27.8.2026 07:00:00 CEST | Nyheter
Bröstcancer klassificeras ofta som antingen östrogenreceptorpositiv (hormonkänslig) eller inte. Men en ny studie från Karolinska Institutet visar att denna förenklade indelning kan missa viktiga biologiska skillnader mellan patienter som kan påverka behandlingsval. Resultaten har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe.
Förbättrad förlossningsvård kopplas till färre dödsfall26.8.2026 11:00:00 CEST | Pressmeddelande
En kombination av utbildning, kvalitetsutveckling och ledarskapsstöd på sjukhus i fyra länder i Afrika söder om Sahara kopplas till färre dödfödslar och dödsfall bland nyfödda under det första levnadsdygnet. Det visar en studie ledd från Karolinska Institutet som publiceras i Nature Medicine.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum