Ny metod skiljer mellan friska och sjuka immunceller i blodprov
6.8.2026 12:15:54 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att analysera hur immunceller i blodet mår. Metoden har testats på patienter med åderförkalkning och kan skilja deras immunceller från friska individers. Studien publiceras i tidskriften Nature Nanotechnology.

Immuncellers fysiska egenskaper, som hur cellmembranet är uppbyggt eller hur mitokondrierna fungerar, påverkar hur cellerna rör sig, kommunicerar och svarar på inflammation. Detta har tidigare varit svårt att mäta i större skala.
Nu har forskare utvecklat en metod som mäter flera fysiska egenskaper samtidigt i enskilda celler, i mycket stora cellpopulationer. Metoden kallas spektral biofysisk cytometri (SBC) och kombinerar fluorescerande nanosensorer, som reagerar på cellernas fysiska miljö, med avancerad flödescytometri där tusentals celler analyseras en och en på några minuter med hjälp av laserljus.
Forskarna använde metoden för att analysera immunceller i blod från 38 patienter med åderförkalkning och 26 friska kontrollpersoner.
– Vi visar att immunceller vid åderförkalkning har förändrade fysiska egenskaper som går att mäta direkt i blodprov, utan att först behöva analysera gener eller proteiner. Metoden ger en samlad bild av immuncellernas hälsotillstånd och kan fungera som ett komplement till mer tidskrävande och kostsamma analyser, säger Erdinc Sezgin, forskare vid SciLifeLab och institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Kan påverka sjukdomsprocesser
Analyserna visade tydliga skillnader i bland annat cellmembranens ordning och mitokondriernas funktion, särskilt i olika typer av T‑celler. Dessa förändringar kunde också kopplas till förändringar i cellernas lipidsammansättning och vilka gener som var aktiva.
– Det talar för att cellernas fysiska egenskaper är hälsoindikatorer och har betydelse för sjukdomsprocesser vid åderförkalkning och möjligen även vid andra sjukdomar, säger Erdinc Sezgin.
Studien är en så kallad proof‑of‑concept‑studie, vilket innebär att det är ett tidigt steg för att visa att principen fungerar. Nästa steg är att undersöka metoden i större patientgrupper och vid andra sjukdomar.
Forskningen finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Wellcome Leap och Karolinska Institutet. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
”Spectral biophysical cytometry with nanosensors reveals remodeling of immune cells in atherosclerosis”, Cenk O. Gurdap, Dunya Aydos, Luca A. Andronico, Gábor Tóth, Tugce Ceker, John Cowgill, Irem Muge Akbulut Koyuncu, Neslihan Basak, Jaromir Mikes, Andrey S. Klymchenko, Federico Pietrocola, Petter Brodin, Ingela Lanekoff, Verda Bitirim, Erdinc Sezgin, Nature Nanotechnology, online 6 augusti 2026, doi: 10.1038/s41565-026-02236-8
Nyckelord
Kontakter
Erdinc Sezgin, lektor, docentInstitutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet
Tel:070-231 8248erdinc.sezgin@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder

Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Genvariant från neandertalare kan öka muskelmassan än i dag6.8.2026 12:11:42 CEST | Pressmeddelande
En genvariant som moderna människor ärvt från neandertalare gör att kroppens celler reagerar starkare på tillväxthormon. I en studie i tidskriften Current Biology visar forskare vid Karolinska Institutet och flera internationella universitet att bärare av genvarianten i genomsnitt har något större muskelmassa som vuxna.
Somatiska mutationer kopplas till kärlskador vid progeria31.7.2026 14:44:17 CEST | Nyheter
Vid den sällsynta sjukdomen progeria bryts blodkärlen ner i förtid. En studie från Karolinska Institutet visar hur olika celltyper i kärlväggen förändras stegvis och samlar på sig mutationer. Resultaten publiceras i tidskriften Genome Medicine.
Digitala besök kan minska skillnader i sexuell hälsovård29.7.2026 06:00:00 CEST | Nyheter
Unga personer med adhd är mer benägna att besöka ungdomsmottagningar än sina jämnåriga, medan unga med autism är mindre benägna att göra det. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Autism Research. Resultaten tyder också på att digitala vårdkontakter kan bidra till att minska skillnaderna.
Sociala medier i tonåren ökade inte risken för psykisk ohälsa21.7.2026 13:27:30 CEST | Nyheter
Tiden som tonåringar spenderar på sociala medier kunde inte kopplas till symtom på depression eller ångest fem år senare i en ny svensk studie. Forskningen från Karolinska Institutet har publicerats i Journal of Adolescent Health.
Spädbarnskollaps ovanligt men kan få allvarliga konsekvenser14.7.2026 09:46:12 CEST | Pressmeddelande
Plötslig oväntad spädbarnskollaps under den första levnadsveckan är ovanligt, men kan få allvarliga följder. En ny studie från Karolinska Institutet visar att tillståndet ändå är vanligare än man tidigare uppskattat och lyfter fram åtgärder som kan minska risken.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum