Riskgrupper avstår från vaccination trots att den är gratis
12.8.2026 08:45:42 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Trots att vaccination mot influensa och covid-19 erbjuds kostnadsfritt till personer med förhöjd risk för svår sjukdom avstår många. En ny studie från Umeå universitet visar att de största hindren inte handlar om ekonomi eller avstånd till vaccinationsmottagning. I stället är det främst yngre personer, män, rökare och personer med nedsatt självständighet som inte vaccinerar sig.

– Vi blev förvånade över att var man bor spelade så liten roll. Det innebär att vi behöver rikta insatserna mer mot de grupper som fortfarande väljer bort vaccination, säger Urban Johansson Kostenniemi, infektionsläkare och forskare på Institutionen för Klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
Influensa och covid-19 orsakar fortfarande betydande sjuklighet och dödlighet bland äldre och personer med kroniska sjukdomar. Vaccination rekommenderas därför till personer som tillhör medicinska riskgrupper och erbjuds kostnadsfritt i Sverige.
I den aktuella studien undersökte forskarna vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckningen bland riskgrupper i norra Sverige. Totalt inkluderades 600 vuxna patienter från Norrlands universitetssjukhus, varav 450 rekommenderades vaccination mot både influensa och covid-19.
I studien var vaccinationsgraden bland personer som rekommenderades vaccination 52 procent för influensa och 54 procent för covid-19, något lägre än genomsnittet i Västerbotten. Främst var det yngre personer inom riskgrupperna, män, rökare och personer som behövde hjälp i vardagen från hemtjänsten som som inte vaccinerade sig i tillräckligt hög utsträckning. Överraskande nog spelade förhållanden i personernas närmiljö liten roll. Varken skillnader i områdets utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar eller geografiska läge påverkade vaccinationstäckningen i någon större utsträckning.
– Vi blev också överraskade av att personer med flera olika sjukdomar inte vaccinerade sig oftare än personer med bara en riskfaktor. Det tyder på att många inte känner till hur den samlade risken ökar när flera sjukdomstillstånd förekommer samtidigt, säger Urban Johansson Kostenniemi.
Studien bygger på intervjuer med patienter, data från patientjournaler samt information från nationella register. Forskarna analyserade både individuella och samhälleliga faktorer för att få en mer heltäckande bild av vad som påverkar vaccinationsbeslut.
Studiens resultat kan användas för att utveckla mer träffsäkra vaccinationsinsatser. Bland förslagen finns tydligare information till riskgrupper, särskilt till personer med flera sjukdomar som löper extra hög risk för svår sjukdom, samt möjlighet att få flera vaccinationer vid samma besök.
– Om vi kan öka förståelsen för risken hos de mest sårbara grupperna och samtidigt göra vaccinationen så enkel som möjligt finns goda möjligheter att förbättra skyddet mot allvarlig sjukdom, säger Urban Johansson Kostenniemi.
Om den vetenskapliga publikationen:
Grape L, Persson W, Sergejev A, Vihtari Hansson S, Gyllencreutz L, Togstad H, et al. Determinants of seasonal influenza and COVID-19 vaccine uptake in high-risk individuals in northern Sweden. Human Vaccines & Immunotherapeutics. 2026;22(1):2688595
Nyckelord
Kontakter
Urban Johansson Kostenniemi, Institutionen för klinisk mikrobiologi, Umeå universitet
Telefon: 070-224 81 61
E-post: urban.johansson.kostenniemi@umu.se
Ingrid SöderberghKommunikatörUmeå universitet
Medicinska fakulteten
Bilder

Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Nyupptäckt mekanism kan hjälpa äggstockscancerceller att stänga av tumörhämmande gener19.11.2026 13:14:41 CET | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har upptäckt hur kemiska modifieringar av RNA styr ett enzym som metylerar DNA och bidrar till att tumörhämmande gener stängs av i äggstockscancerceller. Resultaten ger ny kunskap om sjukdomen och kan på sikt bidra till utvecklingen av nya behandlingsstrategier för höggradig serös äggstockscancer.
När våra erfarenheter påverkar hur vi tolkar Sveriges krisråd17.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
När broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades till Sveriges hushåll väckte den olika reaktioner. För vissa skapade den trygghet, för andra oro. Ny forskning vid Umeå universitet och Karlstads universitet visar hur människors erfarenheter, språkkunskaper och livssituation påverkar hur beredskapsinformation uppfattas.
Fysiker får ERC Synergy Grant för att skapa extrema ljuspulser12.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
I projektet "ExtremeField" strävar forskare efter att tänja på fysikens gränser genom att fokusera laserljus på ett nytt sätt. Målet är att skapa ljuspulser med en miljon gånger högre intensitet än vad som är möjligt i dag. Projektet finansieras genom ett ERC Synergy Grant på totalt nästan 150 miljoner kronor, varav 60 miljoner går till Umeå universitet.
Från kuvösen till skolbänken – så kan vården stötta för tidigt födda barn12.11.2026 09:27:00 CET | Pressinbjudan
I samband med Världsprematurdagen 2026 arrangerar Umeå universitet och Region Västerbotten tillsammans med Svenska Prematurförbundet och Lilla Barnets Fond ett seminarium om stödet till för tidigt födda barn och deras föräldrar.
När vårdpersonal kan tvingas gå emot sin moral12.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man anser vara rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam. Fenomenet kallas moralisk skada och kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada bland personal inom svensk sjukhusvård.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum