Lång tid mellan måltider kopplas till snabbare utveckling av sjukdom hos äldre
20.8.2026 13:00:00 CEST | Karolinska Institutet | Pressmeddelande
Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.
Intresset för fasta har ökat under senare år, men kunskapen om hur tiden mellan måltider påverkar hälsan hos äldre är fortfarande begränsad. I den nya studien undersökte forskarna om längden på det längsta dagliga uppehållet mellan måltider hängde samman med utvecklingen av kroniska sjukdomar över tid.
Forskarna använde data från den svenska studien Swedish National Study on Aging and Care in Kungsholmen (SNAC-K), som omfattar 2 981 personer i Stockholm som var 60 år eller äldre vid studiens start. Deltagarna följdes under upp till 15 år. Längden på uppehållen mellan måltider beräknades utifrån deltagarnas egna uppgifter om när de vanligtvis åt under ett dygn.
Samband för flera typer av sjukdomar
Längre uppehåll mellan måltider var kopplade till en snabbare utveckling av kroniska sjukdomar över tid. Särskilt personer vars längsta dagliga uppehåll mellan måltider var 14 till 24 timmar utvecklade kroniska sjukdomar snabbare än personer vars längsta uppehåll var 6 till 11,5 timmar. Sambandet sågs för det totala antalet kroniska sjukdomar samt för hjärt-kärlsjukdomar och neuropsykiatriska sjukdomar, men inte för sjukdomar i rörelseorganen.
– Mycket av forskningen om fasta har genomförts på yngre eller medelålders personer. Våra resultat tyder på att sambanden kan se annorlunda ut hos äldre, särskilt hos de allra äldsta, säger sisteförfattare Adrián Carballo Casla, postdoktor vid Aging Research Center, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle vid Karolinska Institutet.
Forskarna betonar att studien inte kan avgöra orsak och verkan. Även om längre uppehåll mellan måltider var kopplade till snabbare utveckling av sjukdom kan studien inte fastställa om detta måltidsmönster bidrog till utfallet oberoende av andra faktorer.
Se studien för finansiering och eventuella intressekonflikter.
Publikation
“Habitual fasting duration and accelerated multimorbidity in older adults”, Luis Kalmbach, David Abbad-Gomez, Giorgi Beridze, Fernando Rodríguez-Artalejo, Davide Liborio Vetrano, Amaia Calderón-Larrañaga, Adrián Carballo-Casla, Journal of Internal Medicine, online 20 augusti 2026, doi: 10.1111/joim.70150
Nyckelord
Kontakter
Adrián Carballo Casla, postdoktorInstitutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
Tel:+34 645 147 444adrian.carballo.casla@ki.sePresstjänstenPresstjänsten är öppen 09.00–17.00 vardagar.
Tel:08-524 860 77pressinfo@ki.seki.se/pressrumBilder
Om oss
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att driva utvecklingen av kunskap om livet och verka för en bättre hälsa för alla. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Följ Karolinska Institutet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Karolinska Institutet
Tarmbakterier omvandlar nitrat och järn i kosten till skyddande molekyler20.8.2026 08:19:45 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att tarmbakterier kan omvandla nitrat och järn från kosten till skyddande molekyler som kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och metabola sjukdomar. Studien, som publiceras i Cell, avslöjar en ny mekanism genom vilken tarmfloran bidrar till att skydda viktiga kroppsfunktioner.
Nytt verktyg mäter cellers biologiska ålder18.8.2026 11:50:32 CEST | Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet har utvecklat ett nytt verktyg som uppskattar en cells biologiska ålder genom att analysera dess genaktivitet. I tidskriften Advanced Science visar de också hur verktyget kan användas för att hitta substanser som påverkar cellers åldrande.
Regionala skillnader i cellgiftsbehandling vid bröstcancer kan påverka överlevnaden13.8.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen kvinnor med tidig bröstcancer som får cellgifter varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. En studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Breast Cancer Research, visar att skillnaderna kan ha betydelse för överlevnaden hos kvinnor över 65 år.
Blodförtunnande kopplas till långsammare kognitiv försämring12.8.2026 13:00:00 CEST | Nyheter
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med moderna blodförtunnande läkemedel av typen NOAK kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i European Heart Journal.
Ny metod skiljer mellan friska och sjuka immunceller i blodprov6.8.2026 12:15:54 CEST | Pressmeddelande
Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att analysera hur immunceller i blodet mår. Metoden har testats på patienter med åderförkalkning och kan skilja deras immunceller från friska individers. Studien publiceras i tidskriften Nature Nanotechnology.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum