Studerar du med omställningsstudiestöd och arbetar? Ha koll på din arbetade tid.

Arbete vid sidan av studierna är vanligt. Många studerande med studiemedel och omställningsstudiestöd kombinerar studier med arbete i någon omfattning. Men reglerna för hur studier, arbete och inkomst kan kombineras med de olika stöden fungerar på olika sätt.

– Reglerna skiljer sig åt. Den som har studerat med studiemedel tidigare vet att det är hur stor inkomst du får ha som du behöver ha koll på. För omställningsstudiestödet behöver du i stället ha koll på hur mycket du arbetar, säger Charlotta Hansen, controller på CSN.

Fribelopp för studiemedel, arbetat tid för omställningsstudiestöd

För det vanliga studiemedlet finns ett fribelopp. Fribeloppet är gränsen för hur stora inkomster du får ha innan ditt studiemedel påverkas. Du får arbeta hur många timmar du vill, men summan av alla inkomster får inte överstiga en viss gräns. Inkomsterna som räknas är till exempel lön, vinster från försäljning av bostad och inkomster från aktieförsäljning, med mera.

För omställningsstudiestödet är det istället omfattningen av arbetet som räknas. Omställningsstudiestödet och arbete eller andra uppdrag som du får betalt för får tillsammans motsvara högst 100 procent. Du får dock ha hur stora inkomster du vill. Har du omställningsstudiestöd på heltid får du inte arbeta alls.

– Omställningsstudiestöd är ju istället för arbete. Du får stödet i den omfattning som du inte arbetar. 50 procent omställningsstudiestöd innebär att du kan arbeta på 50 procent. Risken är annars att du blir överkompenserad, och så är det ju inte tänkt, säger Charlotta Hansen.

Det är därför viktigt att ha koll på omfattningen av alla uppdrag du har så de inte överstiger 100 procent. Om du arbetar 25 procent kan du alltså få upp till 75 procent omställningsstudiestöd. Arbete eller uppdrag på kvällar och helger räknas också. Det är därför viktigt att tänka på all arbetstid och inte bara den ordinarie arbetstiden. Arbete, jour eller beredskap, betald ledighet som semester eller uttag av kompensationstimmar samt uppdrag där man får arvode eller annan ersättning, räknas också in.

Skyldig att anmäla ändringar

Att få ut mer pengar än man har rätt till kan vara ett bidragsbrott. Finns det en misstanke om bidragsbrott polisanmäler CSN, och det finns exempel på studerande med omställningsstudiestöd som har fällts i domstol. CSN gör kontroller, men det är den studerandes ansvar att anmäla ändringar till CSN. I undersökningar CSN har gjort svarar 95 procent av alla studerande med omställningsstudiestöd att det är allvarligt att få ut mer pengar än man har rätt till, och att man skulle kontakta CSN om man fått ut för mycket pengar. Majoriteten tycker sig också ha bra koll på vad som gäller när man kombinerar arbete och omställningsstudiestöd.

– Det som det brister i är att man inte förstått hur reglerna kring arbetsomfattning ser ut i förhållande till hur mycket stöd man får. Ett medskick är att om du får omställningsstudiestöd på heltid, jobba inte alls. Och skulle något ändras ska du meddela CSN på en gång. Då kan vi i bästa fall justera kommande utbetalningar så att du slipper betala tillbaka, säger Charlotta Hansen.

Här kan du läsa mer om att kombinera omställningsstudiestöd med andra sysslor.

Här kan du läsa mer om fribeloppet för studiemedlet.

Två stöd – två olika regler

Fakta: Omställningsstudiestöd

• Det finns inte något fribelopp på samma sätt som för studiemedel.
• Omställningsstudiestöd och arbete eller andra uppdrag får tillsammans vara högst 100 procent.
• Har du omställningsstudiestöd på 50 procent kan du arbeta upp till 50 procent.
• Har du omställningsstudiestöd på heltid får du inte arbeta alls.
• Allt arbete du gör under tiden du studerar med omställningsstudiestöd räknas. Även arbete och uppdrag på kvällar och helger.
• Om du börjar arbeta mer än vad som ligger till grund för ditt beslut ska du meddela CSN.
• Om du får för mycket stöd kan du behöva betala tillbaka hela eller delar av stödet.

Fakta: Studiemedel

• Det finns ett fribelopp för hur stora inkomster du får ha innan studiemedlet påverkas.
• Fribeloppet gäller per kalenderhalvår, 1 januari–30 juni och 1 juli–31 december.
• Hur stort fribeloppet är beror bland annat på hur många veckor du har studiemedel och om du studerar på heltid eller deltid.
• Om inkomsten blir högre än fribeloppet minskar både bidrag och lån.
• Det är alltså inkomsten, inte en gräns för hur många timmar du får arbeta, som står i centrum för fribeloppsreglerna.

Mer information om reglerna finns på CSN:s webbplats.