Var tredje tjänsteman avstår från att söka nytt jobb på grund av bristande pendling

För många är möjligheten att pendla avgörande när de överväger ett nytt jobb. Samtidigt visar Unionens undersökning att järnvägens brister och osäkerheten kring tågresor får människor att avstå från karriärmöjligheter. 

Under våren 2026 genomförde Unionen, Sveriges största fackförbund, en medlemsundersökning om tågresande, pendling och transporter. Frågorna handlade bland annat om resvanor i arbetet och privat samt hur järnvägens funktion påverkar människors möjligheter att bo, arbeta och utvecklas. Totalt svarade 1 777 medlemmar på undersökningen.

 Resultaten ger en tydlig bild av en järnvägsinfrastrukturens stora påverkan på arbetsmarknaden:

32,5 procent av de tillfrågade tjänstemännen uppger att de har avstått från att söka ett nytt jobb på grund av bristande kommunikationer eller pendlingsmöjligheter.

 I Sverige finns omkring två miljoner privatanställda tjänstemän.

– Om en tredjedel av de dess drar sig för att söka jobb på grund av bristande pendlingsmöjligheter handlar det om hundratusentals människor vars möjligheter begränsas av en eftersatt infrastruktur. Det är fler än antalet arbetslösa i Sverige. När människor inte kan ta jobben som finns förlorar individen, företagen och samhällsekonomin, säger Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

 Unionens undersökning visar också att 30,9 procent uppger att möjligheten att tågpendla påverkar deras vilja att byta jobb eller söka arbete på en annan ort.

– Järnvägens brister är inte bara ett transportproblem. Det är också ett arbetsmarknadsproblem som försvårar matchningen mellan människor och jobb, begränsar kompetensförsörjningen och hämmar tillväxten, säger Peter Hellberg.

Järnvägen påverkar både jobb och tillväxt

Unionen har länge argumenterat för ökade investeringar i svensk transportinfrastruktur. En välfungerande järnväg är avgörande för att människor ska kunna ta jobb i andra regioner, för företagens kompetensförsörjning, för klimatomställningen och för Sveriges beredskap.

Samtidigt kvarstår stora utmaningar trots de satsningar som presenteras i den nationella planen för transportinfrastruktur.

 – Vi välkomnar att regeringen och riksdagen prioriterar investeringar i infrastrukturen. Men det som hittills har presenterats räcker inte hela vägen. När det gäller järnvägen bedöms endast omkring tio procent av det eftersatta underhållsbehovet åtgärdas under den nuvarande planperioden. Sverige har inte råd att vänta i ytterligare decennier på ett järnvägssystem som fungerar, säger Peter Hellberg.

Enligt planerna ska resterande åtgärder genomföras under den efterföljande planperioden fram till 2050. Bland de utmaningar som lyfts fram finns brist på personal och kompetens.

– Här blir kompetensförsörjningen återigen avgörande. Bristen på arbetskraft och rätt kompetens är problem som går att lösa genom riktade utbildningssatsningar. Om vi menar allvar med att rusta upp järnvägen måste vi också säkerställa att det finns människor som kan genomföra arbetet. Det är dags att politiken börjar se infrastrukturen som en arbetsmarknadsfråga, säger Peter Hellberg.

Unionen vill se:

 -Snabb upprustning av Malmbanan med partiella och på sikt fullständiga dubbelspår.

-Genomförande av Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan i sin helhet utan ytterligare förseningar.

 -Förbättringar av järnvägen mellan Stockholm och Oslo, inklusive fullständiga dubbelspår längs Mälarbanan och Värmlandsbanan samt nya länkar mellan Örebro Kristinehamn och Oslo–Arvika.

 -Kapacitetshöjande åtgärder längs Södra stambanan, särskilt kring Hässleholm och Malmö, för att möta effekterna av Fehmarn Bält-förbindelsen.

-Utveckling av sträckan Oslo–Göteborg, inklusive genomförandet av Godskonceptet för ökad godskapacitet.

 -Snabbt genomförande av Sydostlänken och dubbelspår Växjö–Alvesta för att stärka södra Sveriges industri och beredskap.

Fakta om undersökningen

 Undersökningen genomfördes under våren 2026 bland Unionens medlemmar, tjänstemän på den privata arbetsmarknaden. Totalt svarade 1 777 personer.

Några av resultaten:

32,5 procent uppger att de har avstått från att söka ett nytt jobb på grund av bristande kommunikationer eller pendlingsmöjligheter.

30,9 procent uppger att möjligheten att tågpendla påverkar deras vilja att byta jobb eller söka arbete på en annan ort.

Bland dem som minskat sitt privata tågresande de senaste tre åren anger 41,7 procent förseningar och osäkra byten som främsta orsak.

 Bland dem som minskat sina tjänsteresor med tåg de senaste tre åren anger 42,4 procent förseningar och osäkra byten som främsta orsak.