Ny rapport: Allvarliga brister på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter

En ny rapport från Institutet för mänskliga rättigheter visar på allvarliga brister i de boendes tillgång till sina mänskliga rättigheter på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter. Det handlar exempelvis om en vardag präglad av otrygghet, trångboddhet och brist på privatliv. Att barn på centren lever under otrygga förhållanden och att det saknas en oberoende tillsyn av dessa boenden är särskilt allvarligt.  

– Barn är särskilt utsatta, och deras rätt till trygghet, lek, vila och utveckling säkerställs inte i enlighet med Sveriges konventionsåtaganden. Det är särskilt allvarligt att dessa brister förekommer samtidigt som det saknas en oberoende och återkommande tillsyn av centren, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter. 

Besök och intervjuer på mottagnings- och återvändandecenter 

Genom intervjuer med boende på olika mottagnings- och återvändandecenter i Sverige,  och genom observationer vid två av centren, har Institutet för mänskliga rättigheter undersökt hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses för personer som bor där. De flesta av de intervjuade är föräldrar som bor tillsammans med sina barn. Till grund för våra slutsatser ligger även andra rapporter, forskning och offentliga utredningar om kollektiva boenden för personer i migrationsprocess samt statistik från Migrationsverket. 

– Då rapporten även omfattar återvändandecenter är det viktigt att påminna om att ett beslut om utvisning eller avvisning inte innebär att man förlorar sina mänskliga rättigheter. Alla människor har rätt till ett grundläggande skydd, även den som har fått ett beslut om att lämna Sverige. Det gäller bland annat skydd mot våld, rätt till privatliv och en tillfredsställande levnadsstandard, fortsätter Fredrik Malmberg. 

 Vår rapport visar bland annat att: 

• Det saknas en oberoende och sammanhållen tillsyn över centren som kan säkerställa att de boendes mänskliga rättigheter respekteras och tillgodoses. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att i princip alla asylsökande numera kommer att bo på ett mottagnings- och återvändandecenter i och med de omfattande förändringar som sker inom mottagningssystemet. 

• Många föräldrar uttrycker stor oro för barnen på centren. Ofta saknas utrymmen som är anpassade för lek både inne och ute, vilket leder till att barnen rör sig i miljöer som inte är anpassade för dem. På centren lever barnen inpå andra vuxna, vilket också leder till otrygga situationer. 

• De föräldrar vi intervjuar uppger att deras barn aldrig eller sällan äter den mat som serveras. Det finns en utbredd oro för att barnen inte får i sig tillräckligt med näring. Många beskriver att deras barn ofta är hungriga. 

• Det finns brister i den fysiska tillgängligheten på de center som vi har besökt. På ett av centren finns inget boenderum som är tillgängligt för personer med fysisk funktionsnedsättning, trots att personalen berättar att det bor eller har bott personer med fysisk funktionsnedsättning på centret. Bristande tillgänglighet och otillräckliga anpassningar skapar hinder för rätten till självständighet, delaktighet och tillfredsställande levnadsstandard för personer med funktionsnedsättning. 

• Flera boende beskriver osäkerhet kring sina rättigheter samt en rädsla för negativa konsekvenser vid klagomål. Det saknas tillgängliga och tydliga klagomålsmekanismer. Och det är därför svårt att utkräva sina rättigheter på ett effektivt sätt.  

– Vår undersökning bekräftar många av de allvarliga brister som tidigare rapporterats. Samtidigt ser vi att det finns konkreta åtgärder som Migrationsverket omgående skulle kunna vidta för att motverka allvarliga brister och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, säger Fredrik Malmberg. 

Våra rekommendationer till riksdag och regering: 

• Inför extern tillsyn över Migrationsverkets verksamhet på centren.   

• Placera inte barnfamiljer och personer med funktionsnedsättning på mottagnings- och återvändandecenter.   

• Ersätt kravet på synnerliga skäl med krav på särskilda skäl för att undantas från skyldigheten att bo på center.  

• Höj dagersättningen.  

Våra rekommendationer till Migrationsverket: 

• Inför en transparent och separat klagomålshantering.  

• Säkerställ skyndsamt att barn har tillgång till trygga och lämpliga miljöer för lek, vila och studier tills alternativa placeringslösningar har införts.  

• Tillgängliggör skyndsamt centren för personer med funktionsnedsättning till dess att alternativa placeringslösningar har införts.  

• Dela upp centren i mindre enheter. 

• Utforma centren så att de boende kan laga sin egen mat.   

Hela rapporten finns att ladda ned på vår webbplats. Rapportens sammanfattning finns även på engelska, svenskt teckenspråk och i lättläst version: Att leva i väntan: Mänskliga rättigheter på mottagnings- och återvändandecenter

För mer information och intervjuförfrågningar, kontakta Maria Ploberg, pressansvarig kommunikatör, 046-287 39 25, maria.ploberg@mrinstitutet.se      

Om granskningen: 

Under våren 2026 har Institutet för mänskliga rättigheter besökt två mottagnings- och återvändandecenter i Migrationsverkets Region Syd. Vi har också träffat personer som bor på Migrationsverkets mottagnings- och återvändandecenter i Region Nord. Vi har framför allt intervjuat personer som befinner sig i en återvändandeprocess och de flesta som vi har pratat med är föräldrar som bor på centren med sina barn. Vi har även fört samtal med Migrationsverkets ledning och personal.