WWF om älgjakten: Samarbete krävs för en livskraftig älgstam

– Älgen har en viktig roll i våra ekosystem, är en stark symbol för svensk natur och ett betydelsefullt bytesdjur för stora rovdjur. Samtidigt har älgjakten en viktig social och ekonomisk betydelse som är djupt förankrad i svensk kultur och landsbygd, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

I våras tog älgen plats på SLU Artdatabankens rödlista och klassas numera som nära hotad. Detta efter en kraftig nedgång mellan 2013 och 2023, då älgstammen minskade med 15 procent. Anledningen är framförallt medvetet omfattande jakt för att minska betesskador på ungskog.  

Samtidigt syns nu tecken på ett positivt trendbrott. Förra året ökade älgstammen för andra året i rad. Efter älgjakten 2024 beräknades älgpopulationen till omkring 240 000 individer, en ökning på tio procent. Under årets älgjakt får cirka 74 000 älgar fällas, enligt Svenska Jägareförbundet. Det är fler än förra årets tilldelning på 68 000 älgar. 

Målet med älgförvaltningen har varit att minska älgstammen för att begränsa betesskador på skog. Att antalet älgar trots det ökar beror enligt SLU på att jägarna väljer att fälla färre individer än vad som tillåts – särskilt vuxna älgkor som är viktiga för älgstammens tillväxt. Förra jaktåret fälldes drygt 62 000 av de cirka 68 000 älgar som tilldelades totalt i landet. 

En livskraftig älgpopulation kräver mer än reglering genom jakt, menar WWF. Det moderna skogsbruket har påverkat älgens tillgång till naturligt foder. Viktiga lövinslag som rönn, asp och sälg minskar, och eftersom unga tallskogar ofta drabbas av betesskador väljer många skogsägare att istället plantera gran – något som älgar äter väldigt lite av. Dessutom utgör klimatförändringarna ytterligare en utmaning för älgen, som är anpassad till ett förhållandevis kallt klimat. Ett varmare klimat gör att älgen ägnar mer tid åt att söka skugga, och mindre tid åt att äta. Det påverkar älgens kondition och minskar kalvarnas förutsättningar att överleva.  

 – Det behövs konkreta åtgärder inom både skogs- och jordbruket, där man tar större hänsyn till älgens behov av naturlig föda. Vi behöver mer varierade skogar med fler lövträd, samt restaurerade våtmarker och vattendrag. Det skulle gynna den biologiska mångfalden, ge älgen bättre tillgång till föda och skapa svalare miljöer i ett allt varmare klimat, säger Gustaf Lind. 

En långsiktig hållbar älgförvaltning kräver samarbete mellan jägare, markägare, myndigheter, naturvård samt skogs- och jordbruk. För att få till det samarbetet behöver aktörerna ha en gemensam målsättning om en frisk och livskraftig älgstam i balans med landskapet och samhällets olika intressen, menar WWF.  

Årets älgjakt startar 1 september i norra Sverige och 8 oktober i resten av landet, och pågår till 31 januari.   

FAKTA: Älgens plats i naturen och ekosystemet 

Älgen har en viktig roll i våra ekosystem då de bidrar till dynamiken mellan olika växt- och djurarter. När älgen betar hjälper den både till att gallra bland växterna, vilket ger de kvarvarande växterna mer utrymme att växa, och att sprida olika växtarter i skogen. Det bidrar i sin tur till en större biologisk mångfald i skogarna.  

Älgen är också ett viktigt bytesdjur för större rovdjur som varg och björn. Vid en kraftig minskning av älgstammen kan risken för rovdjursattacker på tamdjur öka, vilket i sin tur ökar risken för konflikter mellan människor och rovdjur. En kraftigt minskad älgstam kan därför få konsekvenser långt utanför själva älgpopulationen. 

FAKTA: Hur många älgar finns det i Sverige? 

Det finns ingen exakt uppskattning av den totala älgpopulationen i Sverige, men det beräknas finnas ungefär 300 000 älgar. Det innebär att Sverige har en av världens största älgpopulationer. 

Läs mer om älgen här.