Lantbrukarnas Riksförbund

Lantbrukets tro på konjekturen ökar, men beredskapen utmanas

7.9.2026 06:14:00 CEST | Lantbrukarnas Riksförbund | Pressmeddelande

Dela

Sveriges bönder ökade tilltro på konjunkturen, med ett Grönt Näringslivsindex (GNI) som stiger från 83,7 till 90,8 under tredje kvartalet 2026, är en välkommen vändning. Efter en tuff vår med kostnadschocker och osäkerhet ser vi att många företagare upplever att politiken i högre grad lyssnar till de gröna näringarnas verklighet. Samtidigt varnar LRF för att uppgången inte är tillräcklig för att möta Sveriges ambitioner om ökad livsmedelsproduktion, stärkt beredskap och klimatomställning.

"Efter en tuff vår med kostnadschocker och osäkerhet ser vi att många företagare upplever att politiken i högre grad lyssnar till de gröna näringarnas verklighet. Det stärker framtidstron. Men vi måste också vara ärliga: ett index som stiger från 84 till 91 räddar inte svensk beredskap”. Säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.
"Efter en tuff vår med kostnadschocker och osäkerhet ser vi att många företagare upplever att politiken i högre grad lyssnar till de gröna näringarnas verklighet. Det stärker framtidstron. Men vi måste också vara ärliga: ett index som stiger från 84 till 91 räddar inte svensk beredskap”. Säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF. Foto: Kate Gabor. Inga restriktioner.

Konjunkturen i de gröna näringarna förbättrades under tredje kvartalet och det samlade Grönt Näringslivsindex ökade med 7,2 enheter till 90,8. Alla fem branschindex utvecklas i positiv riktning, med tydligast uppgång inom växtodling samt förädling och tjänster. Trots det ligger fyra av fem branscher fortfarande under den neutrala nivån 100. 

”Ökad tilltro till konjunkturen inom det gröna näringslivet är en välkommen vändning. Efter en tuff vår med kostnadschocker och osäkerhet ser vi att många företagare upplever att politiken i högre grad lyssnar till de gröna näringarnas verklighet. Det stärker framtidstron. Men vi måste också vara ärliga: ett index som stiger från 84 till 91 räddar inte svensk beredskap”. Säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF. 

Samtidigt som konjunkturen förbättras fortsätter kostnadsläget att pressa företagen. Under de senaste tolv månaderna ökade jordbrukets kostnader med 2,2 miljarder kronor och bara mellan juni och augusti steg kostnaderna med 850 miljoner kronor. Diesel, gödning och soja har blivit dyrare medan omvärlden präglas av krig, handelsspänningar och klimatrelaterade störningar. 

Enligt LRF visar utvecklingen att politiska beslut spelar roll. Krisstödet till växtodlingen, regelförenklingsarbetet och reformer som gårdsförsäljning har bidragit till att stärka företagens framtidstro. Men för att Sverige ska kunna öka produktionen av mat och skogsråvara krävs betydligt mer än tillfälliga förbättringar. 

”Beredskap byggs inte i krisen utan genom investeringar före krisen. Ska Sverige producera mer mat, minska sårbarheten och klara klimatomställningen måste lantbrukare och skogsägare våga investera. Då krävs långsiktiga spelregler, konkurrenskraft och politiska beslut som gör det möjligt att utveckla företagen, säger Palle Borgström. 

Grönt Näringslivsindex visar samtidigt på stora skillnader mellan olika delar av näringen. Växtodlingen står för den största uppgången i indexet, efter en normalgod skörd och en förbättrad prisbild. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ökningen sker från en låg nivå efter flera tuffa år. Förädling och tjänster är fortfarande den enda bransch som ligger över index 100 och därmed signalerar en tydligt positiv framtidstro. Skogsbruket fortsätter däremot att tyngas av fallande virkespriser och svag efterfrågan på världsmarknaden. 

Återhämtning i hela det gröna näringslivet men fortsatt svagt läge.
Sammanfattning av delbranschindex.

Trots att Grönt Näringslivsindex stiger till 90,8 från 83,7 föregående kvartal ligger fyra av fem delbranscher fortfarande under den neutrala nivån 100. Utvecklingen går åt rätt håll, men återhämtningen sker från historiskt låga nivåer och lönsamheten är fortsatt pressad i stora delar av det gröna näringslivet. 

Växtodlingen står för den tydligaste förbättringen. Index stiger med 14 enheter till 71 och bryter därmed den nedåtgående trend som pågått sedan slutet av 2024. En normalgod skörd, god kvalitet och förbättrade prissignaler stärker framtidstron. Samtidigt är lönsamheten fortfarande svag och höga kostnader för diesel och gödsel fortsätter att pressa företagen. 

Animaliesektorn återhämtar sig något efter två svaga kvartal. Animalieindex stiger till 95, främst tack vare lägre foderkostnader och en mer positiv framtidsbedömning. Samtidigt pressas marknaden av fallande priser på gris, nöt och lamm, medan mjölkproduktionen får stöd av höjda mjölknoteringar. 

Skogsbruket visar en viss förbättring men befinner sig fortsatt i en djup lågkonjunktur. Index stiger till 87 efter föregående kvartals bottennivå, men ligger fortfarande långt under nivåerna från 2025. Fallande virkespriser, svag exportefterfrågan och låg avverkningsvilja fortsätter att hålla tillbaka utvecklingen. 

Trädgårdsnäringen stiger till index 99 och närmar sig neutral nivå. God efterfrågan och en produktion i nivå med ett normalår bidrar positivt, men höga kostnader för energi, transporter och gödning fortsätter att påverka lönsamheten negativt. Osäkerhet kring vattenförsörjning och tillgången till växtskyddsmedel skapar dessutom fortsatt oro inför framtiden. 

Förädling och tjänster är den enda delbranschen som nu ligger över den neutrala nivån. Index stiger kraftigt från 91,8 till 104,3. Småskaliga livsmedelsförädlare gynnas av ett starkt intresse för lokal mat, måltidsturism och gårdsnära försäljning, medan entreprenadföretagen ser mer positivt på kostnadsutvecklingen än tidigare. Samtidigt är framtidstron fortfarande svag inom hästnäringen. 

Sammantaget visar delbranschindexen att framtidstron har stärkts i hela det gröna näringslivet. Krisstöd, stabilare marknadssignaler och vissa positiva politiska beslut har bidragit till att bryta den negativa utvecklingen. Men återhämtningen sker från mycket låga nivåer och de flesta branscher befinner sig fortfarande under neutral konjunktur. För att öka svensk matproduktion, stärka beredskapen och genomföra klimatomställningen behövs fortsatt långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor som gör det möjligt för företagen att investera. 

Fakta: Grönt Näringslivsindex Q3 2026 (Q2 2026)

  • Totalt index: 90,8 (83,7 Q2 ) 
  • Växtodling: 71,0 (56,5 Q2) 
  • Trädgård: 98,6 (95,6 Q2) 
  • Animalier: 95,1 (91,2 Q2) 
  • Skogsbruk: 87,1 (82,2 Q2) [ 
  • Förädling och tjänster: 104,3 (91,8 Q2
  • Mätningen genomfördes 1-30 juli 2026.

Klicka här för mer information om Grönt näringslivsindex för tredje kvartalet 2026

Kontakter

För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70

Om oss

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med drygt 120 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen.

LRFs medlemmar driver omkring 60 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 151 miljarder kronor, vilket är 3,4 procent av landets BNP. http://www.lrf.se/

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Stärkt naturvård och mindre rättsosäkerhet i Sveriges restaureringsplan4.9.2026 08:59:23 CEST | Pressmeddelande

LRF konstaterar stora förbättringar i regeringens förslag till Sveriges restaureringsplan, inom ramen för EU:s naturrestaureringsförordning, som nu lämnas över till EU-kommissionen. Det är välkommet att det finns en lösning som ger bättre förutsättningar för markägare att bidra till naturvård genom att tillämpa det så kallade icke-försämringskravet på biogeografisk nivå.

Naturvårdsverkets rapport: Sverige kan ha en miljon vildsvin om fem år. LRF: Nu måste vi sluta mata vildsvinen.31.8.2026 10:31:14 CEST | Pressmeddelande

Naturvårdsverkets nya rapport visar att vildsvinsstammen kan öka till en miljon djur år 2030 och att dubbelt så många vildsvin behöver fällas för att utvecklingen ska vända nedåt. Redan nu skjuts omkring 160 000 vildsvin varje år i Sverige. LRF vill nu se politiska beslut som ger markägare och jägare bättre förutsättningar att minska vildsvinsstammen och därmed skydda svensk livsmedelsproduktion.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye