PISA-tapp kräver saklig analys och krafttag för elevernas lärande

PISA 2025 bekräftar en bred internationell kunskapsnedgång. Det är ett allvarligt besked för svensk skola, men resultaten måste samtidigt förstås i sitt sammanhang: utvecklingen är inte enbart svensk, utan del av ett större mönster där många utbildningssystem pressas av sjunkande resultat och svårigheter att hålla uppe kunskapsambitionerna.

– De bekräftade resultaten måste tas på största allvar. Men vi behöver också vara noggranna i analysen. När resultaten sjunker i stora delar av OECD och i flera nordiska länder finns det skäl att ställa större frågor om hur skolan möter elevers behov, hur undervisningen stärks och hur vi behåller höga kunskapsambitioner för alla elever, säger Andreas Mörck, förbundsdirektör för Almega Utbildning.

Almega Utbildning framhåller att resultaten visar en bred kunskapsutmaning. Fler elever når inte grundläggande nivå i läsförståelse och matematik, och utvecklingen pekar på behovet av långsiktiga reformer som stärker undervisningen, studieron och elevernas förutsättningar att lära.

Förbundet pekar samtidigt på att nedgången är tydligast i matematik och läsförståelse. Det bör få konsekvenser för vilka reformer som prioriteras. Fokus behöver ligga på undervisningens kvalitet, tydligare kunskapsprogression, mer ändamålsenligt stöd och en skolmiljö där elever får förutsättningar att koncentrera sig, läsa mer och utveckla sin problemlösningsförmåga.

– Att läsförståelse och matematik faller är särskilt allvarligt. Det är grundläggande kunskaper som påverkar elevernas möjligheter i alla ämnen och på sikt hela samhällets kompetensförsörjning. Därför måste svaret vara mer undervisning som fungerar, högre förväntningar och bättre stöd – inte kortsiktiga symbolförslag, säger Andreas Mörck.

Almega Utbildning menar att resultaten också visar att kunskapsarbetet måste börja tidigare. Det går inte att vänta till högstadiet eller gymnasiet med ett stärkt kunskapsfokus. Grunden för språk, koncentration, nyfikenhet och lärande läggs redan i förskolan och de tidiga skolåren.

– Det är hög tid att fundera på hur vi stärker elevernas kunskapsstart redan i förskolan. Ska fler elever lyckas i matematik, läsa bättre och utvecklas längre upp i skolsystemet behöver grunden läggas tidigt. Ett stärkt kunskapsfokus kan inte vänta till högstadiet eller gymnasiet, säger Andreas Mörck.

Almega Utbildning varnar för att använda PISA-resultaten som grund för förenklade slutsatser om skolans organisation eller olika huvudmäns verksamhet. Resultaten behöver analyseras tillsammans med andra internationella studier och med hänsyn till hur utvecklingen ser ut mellan elevgrupper, ämnen och skolmiljöer.

– Ett svagt PISA-resultat får inte bli startskottet för ännu en förenklad debatt om svensk skola. Vi behöver förstå vilka elever som tappar, varför resultaten faller och vilka åtgärder som faktiskt stärker lärandet. Sverige behöver mindre ryckighet och mer långsiktighet i skolpolitiken, säger Andreas Mörck.

Fakta

• PISA genomförs av OECD och mäter 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, matematik och läsförståelse.
• PISA 2025 omfattar 91 länder och ekonomier och har naturvetenskap som huvudområde.
• Sveriges resultat har jämfört med PISA 2022 sjunkit med 21 poäng i läsförståelse och 18 poäng i matematik. I naturvetenskap är resultatet 8 poäng lägre, men nedgången är inte statistiskt säkerställd.
• Andelen svenska elever som inte når grundläggande nivå är 31 procent i läsförståelse och 34 procent i matematik. I naturvetenskap är motsvarande andel 26 procent.
• TIMSS 2023 och TALIS 2024 bör vägas in i den samlade analysen av svensk skolas utveckling, eftersom olika internationella studier belyser olika delar av kunskapsresultat, undervisning och skolans arbetsmiljö.