Ny forskning kan öka förståelsen för varför unga män lockas av högerextremism

– Det hatiska och uttalat våldsamma inom rörelsen får ofta mest uppmärksamhet. Men det är minst lika viktigt att förstå hur föreställningar om omsorg och kärlek fungerar som drivkrafter, säger Maria Darwish som är forskare i genusvetenskap vid Örebro universitet.

I avhandlingen Gender, nature and ‘positive’ affect. A study of visual communication in Nordic digital ecofascism har hon studerat digital ekofascism, där högerextrem nationalism kombineras med föreställningar om natur och miljö.

Studien bygger på fyra års observationer av nordiska radikalnationalistiska miljöer på nätet. Huvudmaterialet består av 11 107 bilder från 41 ekofascistiska Telegramkanaler, insamlade mellan 2020 och 2025.

En annan bild av den högerextrema mannen

Tidigare forskning om högerextrem mobilisering har ofta uppmärksammat känslor som ilska, rädsla och hat. Men Maria Darwish fann ett stort antal bilder med en helt annan framtoning: vackra landskap, söta djur, familjer och människor som lever nära naturen.

Särskilt överraskad blev hon av bilderna av män.

– Jag hade inte väntat mig att hitta så mycket utrymme för lugna och stillsamma skildringar av framför allt manlighet, i en ideologi som annars förknippas med hypermaskulinitet, aggression och våld.

Ett återkommande motiv är vad Maria Darwish och hennes medförfattare Lucas Gottzén kallar ”den kontemplativa mannen”: vita män som vandrar, sitter vid en eld eller blickar ut över ett landskap. Mannen framställs som lugn, naturälskande och omsorgsfull – men samtidigt som en beskyddare av det egna folket och territoriet.

Extrema idéer blir en del av det vardagliga

Avhandlingen visar också hur välkända och uppskattade motiv som friluftsliv, moderskap och djur blandas med fascistiska symboler. På så sätt kan extrema idéer kopplas samman med sådant som redan upplevs som tryggt och positivt.

– Genus fungerar som ett slags känslomässigt lim. Bilderna bidrar till att knyta känslor av tillhörighet, omsorg och beskydd till idén om en etnisk nationalstat, så att den upplevs som personlig och naturlig snarare än politisk, säger Maria Darwish.

De positiva skildringarna erbjuder också olika roller att identifiera sig med – exempelvis kvinnan som livgivare eller mannen som en naturälskande och omsorgsfull beskyddare.

Behöver kunna upptäcka mer än hat

Maria Darwish menar att resultaten kan bidra till förståelsen av den yttersta högerns attraktionskraft, inte minst bland unga män. Det är kunskap som kan vara till nytta för bland annat skolor, myndigheter och organisationer som arbetar med att förebygga våld och stärka digital kompetens.

– Positiva framtidsbilder och utopiska föreställningar är styrande för den yttersta högerns självbild. Vi behöver kunna upptäcka extremism även när den inte syns som uttalat hat, säger hon.

Fakta:

Ekofascism som begrepp:

Det finns ingen entydig definition av ekofascism inom forskningen. I den här avhandlingen beskrivs den som ett spektrum av idéer, snarare än en tydlig ideologi. Idéerna syns framför allt i den yttersta högerns sociala medier och bygger på föreställningen att ett visst folk hör hemma på ett visst territorium. I sin mest extrema form förenar ekofascismen kärlek till naturen med rasism och våld.

Här kan du ta del av avhandlingen: Gender, nature, and ‘positive’ affect: A study of visual communication in Nordic digital ecofascism.