Mer partnervåld i socioekonomiskt utsatta kommuner
14.9.2026 08:00:00 CEST | Högskolan i Gävle | Pressmeddelande
Kommuner med större socioekonomisk utsatthet har fler polisanmälda fall av våld riktat mot kvinnor i nära relationer. Det visar en ny studie från Högskolan i Gävle som omfattar alla Sveriges kommuner. Forskarna hoppas att resultaten kan ge kommunerna bättre underlag i arbetet mot våld i nära relationer.

Sedan 2023 har kommunerna ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet. Forskarna Therése Stråle och Evelina Davidsson har undersökt om skillnader i socioekonomiska förutsättningar kan kopplas till hur många fall av våld i nära relationer som polisanmäls i Sveriges kommuner.
– Det finns ett tydligt behov av kunskap på kommunnivå. När vi presenterade resultaten på Stockholm Criminology Symposium var det många kommuner som kontaktade oss och ville veta mer, säger Therése Stråle, adjunkt i kriminologi vid Högskolan i Gävle.
Forskarna skapade ett mått på socioekonomisk utsatthet utifrån bland annat låg ekonomisk standard, arbetslöshet, försörjningsstöd och låg utbildningsnivå. Ju större den samlade socioekonomiska utsattheten var i en kommun, desto fler polisanmälda fall av våld mot kvinnor i nära relationer hade kommunen.
Sambandet kvarstod även när forskarna tog hänsyn till flera andra skillnader mellan kommunerna.
Resultaten kan ge kommunerna ytterligare kunskap när de kartlägger vilka förebyggande insatser som behövs. Det är särskilt relevant sedan kommunerna fått ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet.
– Våld i nära relationer beskrivs ofta som något som uppstår mellan individer, men våra resultat visar att det också finns ett tydligt samband med de samhälleliga förutsättningarna runt omkring dem. Det betyder inte att socioekonomisk utsatthet orsakar våldet, men det visar att den lokala samhällskontexten är viktig att ta på allvar, säger Evelina Davidsson.
Behöver översättas lokalt
Studien visar däremot inte att socioekonomisk utsatthet orsakar våld i nära relationer. Resultaten gäller kommuner och kan inte användas för att dra slutsatser om enskilda personer.
Therése Stråle betonar också att kommunerna ser mycket olika ut. Befolkningstäthet, avstånd till polis, lokalt polisarbete och möjligheten för grannar att upptäcka våld kan exempelvis påverka hur många brott som anmäls.
– Det här är ett brott som ofta sker bakom stängda dörrar. Där människor bor tätt kan grannar ha större möjlighet att höra och reagera, medan avstånden kan vara stora på landsbygden. Resultaten behöver därför ställas mot de lokala förutsättningarna. Vad ser vi i vår kommun och vad kan vi göra för att vända en negativ utveckling?
Stort mörkertal
Studien bygger på polisanmälda brott, vilket innebär en betydande osäkerhet. En stor del av våldet i nära relationer kommer aldrig till polisens kännedom. En anmälan innebär inte heller i sig att det har fastställts att ett brott har begåtts.
– Polisanmälningar är inte ett optimalt mått, men det är den data vi har kunnat använda på kommunnivå. Vi skulle vilja komplettera med självrapporterad utsatthet och trygghetsundersökningar för att få en mer nyanserad bild. Det hoppas vi kunna göra i en uppföljning, säger Therése Stråle.
Nyckelord
Kontakter
Therése Stråle, adjunkt i kriminologi, Högskolan i Gävle
telefon: 026-645074
e-post: therese.strale@hig.se
Evelina Davidsson, Högskolan i Gävle
telefon: 08- 608 4065
e-post: evelina.davidsson@hig.se
Anders Munck, pressansvarig
telefon: 070-794 65 23
e-post: anders.munck@hig.se
Bilder

Utbildning och forskning i naturskönt campus
Högskolan i Gävle har cirka 19 000 studenter och erbjuder ett sextiotal utbildningsprogram och påbyggnadsutbildningar, 330 fristående kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap samt teknik.
Följ Högskolan i Gävle
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Gävle
Fem miljoner till forskning om religion i skolan16.11.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Vilken plats har religion i den svenska skolan och hur har synen på religion förändrats över tid? I ett nytt forskningsprojekt ska Emma Hellström, lektor i religionsvetenskap och religionsdidaktik vid Högskolan i Gävle, undersöka hur religionens roll i skolan påverkar dagens debatter om bland annat religionsfrihet, mångfald och skolans värdegrund.
Språkträning i äldreomsorgen gav tryggare personal9.11.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Språkliga missförstånd i äldreomsorgen riskerar både omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. En ny studie från Högskolan i Gävle visar att språkträning på arbetsplatsen kan göra personalen tryggare – men också att frågan är laddad både bland chefer och medarbetare.
Tio miljoner till forskning om säkrare arbetsplatser2.11.2026 08:37:19 CET | Pressmeddelande
Två forskningsprojekt vid Högskolan i Gävle tilldelas sammanlagt närmare tio miljoner kronor från AFA Försäkring för att utveckla metoder som ska förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron.
Högskolan beviljas 900 000 kronor till framtidens elsystem26.10.2026 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Högskolan i Gävle beviljas 900 000 kronor från Ljungbergsfonden för att bygga en demonstrationsmiljö för framtidens elsystem. Studenter och unga ska få se hur solceller, batterier, elfordon och byggnader kan samverka och bidra till ett mer motståndskraftigt elsystem.
Natur och relationer ger svenskar stöd vid krigshot19.10.2026 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
När människor i Sverige oroar sig för krig söker de mening och stöd i allt från nära relationer och natur till musik. Forskning vid Högskolan i Gävle visar att människors sätt att möta krig och krigshot formas av kulturella och historiska sammanhang. I en parallell studie i Ukraina framträder bland annat religion, personlig andlighet och historiska erfarenheter.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum