Tid och resurser begränsar kulturellt anpassad demensomsorg
14.9.2026 07:00:00 CEST | Örebro universitet | Pressmeddelande
För personer med demens kan det bli särskilt svårt att inte längre kunna göra sig förstådda på sitt eget språk eller få äta mat man känner igen. Samtidigt möter personalen på demensboenden flera hinder när omsorgen ska anpassas efter olika kulturella behov.
Det visar en ny studie från Örebro universitet.

– Språket är en central utmaning och ofta är det flerspråkig personal som tolkar åt de boende. Cheferna ser det som en praktisk lösning, medan personalen kan uppleva det som en extra belastning, säger Lisa Spang, forskare i hälsa och vårdvetenskap vid Örebro universitet och en av författarna bakom studien.
Studien bygger på intervjuer med 24 chefer och medarbetare vid tio demensboenden i fyra svenska kommuner. Förutom språket lyfts maten som särskilt viktig för den kulturella identiteten.
– Många boenden får färdiglagad, traditionellt svensk mat. Enskilda medarbetare försökte ibland laga mat med smaker och ingredienser som de boende kände igen, men det byggde främst på personliga initiativ snarare än organiserade arbetssätt, säger Lisa Spang.
Även den fysiska miljön spelar roll. Medarbetarna såg utomhusmiljöer som en möjlighet att använda växter och dofter som kan väcka minnen från de boendes ursprungsländer.
Hinder för att anpassa omsorgen
Resultaten visar att bland annat säkerhetskrav och begränsade resurser kan göra det svårt att anpassa omsorgen efter de boendes kulturella behov.
– Det finns ett tydligt glapp mellan ambitionen att ge personcentrerad och kulturellt anpassad omsorg och vad som faktiskt är möjligt i vardagen. Personalen har många idéer, men tid, resurser och organisatoriska förutsättningar kan begränsa möjligheterna att genomföra dem, säger Lisa Spang.
Enligt henne kan kulturellt anpassad demensomsorg inte vara beroende av enskilda engagerade medarbetare.
– Det finns behov av mer strukturerade arbetssätt, bland annat utbildning i kulturell kompetens, bättre tillgång till tolkning och större användning av icke-verbal och sinnesbaserad kommunikation, till exempel genom bilder, gester, musik, dofter och smaker.
Oro inför att flytta till demensboende
I en annan studie har Lisa Spang också undersökt hur äldre immigranter med demens och deras familjer ser på vård och stöd när sjukdomen utvecklas. Den visar att frågan om att flytta till ett demensboende inte bara handlar om behovet av vård och omsorg. Den kulturella kontexten och tidigare livserfarenheter påverkar starkt hur man ser på både hemmet och på ett demensboende.
– Det handlar också om att kunna behålla sin kulturella identitet och sina vanor, känna sig trygg och ha tillit till den omsorg man får, säger Lisa Spang.
Nyckelord
Kontakter
Lisa Spang
lisa.spang@oru.se, 070 321 03 27
Jasenka DobricForskningskommunikatör
Tel:019 303035Tel:0735 930995jasenka.dobric@oru.seBilder

Länkar
Om oss
Örebro universitet är ett bredduniversitet med starka professionsutbildningar och forskning som spänner över 36 ämnen inom alla vetenskapliga fält. Vi har 17 000 studenter, 80 utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå och ett stort utbud av fristående kurser. Örebro universitet har samlat spetskompetens inom tre profilområden: AI, robotik och cybersäkerhet, Mat och hälsa och Föroreningar och samhälle.
Följ Örebro universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Örebro universitet
Samverkan ska bryta stuprören – men byråkratin försvinner inte9.9.2026 09:44:46 CEST | Pressmeddelande
Kommuner, regioner och myndigheter samarbetar allt oftare för att lösa komplexa samhällsproblem. Men när många ska ta gemensamt ansvar kan det bli otydligt både vad problemet egentligen är och vem som faktiskt ansvarar för vad. Det visar Miranda Kanons avhandling i företagsekonomi vid Örebro universitet.
Probiotikans effekt på hjärnan finns kvar efter avslutad kur8.9.2026 08:32:21 CEST | Pressmeddelande
Effekten av probiotika på hjärnan finns kvar flera veckor efter avslutad kur. Det visar en ny studie från Örebro universitet. – Det utmanar konventionen att man måste äta probiotika dagligen, säger Julia Rode, forskare i biomedicin som undersöker kopplingen mellan tarm och hjärna.
Färre och större mjölkgårdar kan göra Sverige mer sårbart7.9.2026 09:46:35 CEST | Pressmeddelande
Sverige får allt färre mjölkgårdar, samtidigt som gårdarna som finns kvar blir större. Men små och stora mjölkgårdar behöver olika saker för att kunna fortsätta, visar en ny studie. – En mångfald av gårdar är viktig för både livsmedelsberedskap, biologisk mångfald och en levande landsbygd, säger forskaren Lisa Ekman.
Nästan hälften av KOL-patienterna använder inhalatorn fel – extra utbildning kan hjälpa1.9.2026 07:33:15 CEST | Pressmeddelande
Nästan 50 procent av patienterna med KOL använder sina inhalatorer felaktigt. Men ett extra utbildningstillfälle förbättrar hur patienterna hanterar inhalatorn. Det visar en ny avhandling av Annika Lindh vid Örebro universitet.
Minsta plastpartiklarna gav störst förändringar i celler från näsan31.8.2026 09:29:07 CEST | Pressmeddelande
Nano- och mikroplast kan orsaka förändringar i celler från människans näsa, det visar en ny laboratoriestudie från Örebro universitet. De tydligaste förändringarna sågs hos celler som utsattes för de allra minsta partiklarna – nanoplast.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum