När bakterier stressas berättar RNA och proteiner olika historier
21.9.2026 07:38:02 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Forskare vid Umeå universitet har identifierat stressförhållanden där kopplingen mellan RNA- och proteinnivåer bryts hos sjukdomsframkallande bakterier. Under osmotisk stress minskar produktionen av proteiner, vilket visar att mätningar av RNA inte alltid räcker för att förstå vad som händer i bakteriecellen.

När bakterier infekterar människor utsätts de för snabbt skiftande och ofta stressande miljöer i kroppen. För att förstå hur bakterier reagerar mäter forskare ofta nivåerna av budbärar-RNA (mRNA), molekyler som förmedlar genetisk information som kan användas för att tillverka proteiner. Men även om RNA ger viktig information är det proteinerna som utför många av cellens funktioner, och deras nivåer påverkas av flera processer efter att RNA har bildats.
Forskare har länge vetat att mängden mRNA inte alltid speglar mängden protein i en cell. Däremot har det varit oklart hur sambandet påverkas av olika typer av stress och om mönstret ser likadant ut hos olika bakteriearter.
I den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna tre mänskliga sjukdomsframkallande bakterier: Salmonella enterica Typhimurium, Yersinia pseudotuberculosis och Staphylococcus aureus. Genom att utsätta bakterierna för tio olika förhållanden som liknar dem de möter under en infektion studerade forskarna hur väl nivåerna av RNA och protein överensstämde.
Resultaten visade att RNA- och proteinnivåer oftast följde samma övergripande mönster. Men under de stressförhållanden som orsakade störst förändringar i bakteriernas genuttryck var överensstämmelsen betydligt sämre. Med andra ord gav RNA i vissa av de mest utmanande situationerna bara en begränsad bild av vad som faktiskt pågick inne i cellen.
– När bakterier får en plötslig varningssignal från sin omgivning börjar de omedelbart förändra de instruktioner som styr vad cellen ska göra härnäst. Cellerna kan ändra sina planer snabbare än de kan bygga det som behövs för att genomföra dem, säger Sena Gizem Süer, doktorand vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och delad förstaförfattare till studien.
En typ av stress utmärkte sig särskilt: osmotisk stress. Den uppstår när förändringar i koncentrationen av lösta ämnen runt en cell rubbar dess vattenbalans. Sådana miljöer kan bakterier möta i kroppen, exempelvis i tarmen. Gener som aktiverades av osmotisk stress visade genomgående en svag koppling mellan RNA- och proteinnivåer hos samtliga tre bakteriearter.
För att förstå varför kombinerade forskarna datorbaserade analyser med laboratorieexperiment. Analyserna pekade mot förändringar i translationen, den process där cellens ribosomer läser av mRNA och bygger proteiner.
Experimenten bekräftade att bakterierna fortsatte att producera proteiner under osmotisk stress, men i betydligt lägre omfattning hos både Yersinia och Salmonella.
– Att resultaten från de datorbaserade analyserna stämde överens med laboratorieexperimenten stärkte vår tilltro till resultaten, säger Jérôme Arnoux, postdoktor vid Institutionen för molekylärbiologi och delad förstaförfattare till studien.
Forskarna vet ännu inte exakt varför produktionen av proteiner går långsammare under osmotisk stress. I studien diskuteras flera möjliga förklaringar, bland annat förändringar i bakteriernas cellhölje och i transporten av molekyler in i cellen. Mer forskning krävs dock för att klarlägga den underliggande mekanismen.
– Många forskare använder mRNA som en indikator på vad som händer på proteinnivå. Våra resultat visar att vi behöver förstå osäkerheterna i det sambandet bättre, särskilt när vi studerar sjukdomsframkallande bakterier under stress och infektion, säger Kemal Avican, forskare vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och studiens seniora författare.
Forskargruppen arbetar nu vidare med att undersöka fler typer av stress som liknar de miljöer bakterier möter i kroppen under en infektion.
– Det långsiktiga målet är att kunna förutsäga vilka proteiner bakterier producerar under en infektion. Det kan vi inte göra i dag med enbart proteomik, säger Kemal Avican.
Om den vetenskapliga publikationen:
S.G. Süer, J. Arnoux, Y.Y. Lim, G. Dhurve, R. Şen, C. Erdem, A. Mateus, & K. Avican, Bacterial stress responses lower mRNA–protein level correlations, Proc. Natl. Acad. Sci. U.S.A. 123 (38) e2613102123.
https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2613102123
Fakta: Vad är proteomik?
Proteomik är studiet av alla proteiner som finns i en cell eller organism vid en viss tidpunkt. Eftersom proteiner utför många av cellens viktigaste funktioner ger proteomik en bild av vad som faktiskt händer i cellen. I den här studien jämförde forskarna nivåer av RNA och proteiner för att undersöka hur väl RNA kan förutsäga vilka proteiner bakterier producerar under olika typer av stress. Resultaten visar att RNA inte alltid ger en fullständig bild av vad som sker på proteinnivå.
Nyckelord
Kontakter
Kemal Avican
Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet
E-post: kemal.avican@umu.se
Ingrid SöderberghKommunikatörUmeå universitet
Medicinska fakulteten
Bilder





Länkar
Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Översyn av utbildningsutbudet och tilldelning av studenter15.9.2026 16:19:56 CEST | Pressmeddelande
Under våren 2026 inleddes ett arbete vid Umeå universitet med en omfattande översyn av utbildningsutbudet och tilldelningen av helårsstudenter och helårsprestationer för 2027.
Meningsstrider och förhandlingar i ståuppkomikbranschen15.9.2026 10:29:52 CEST | Pressmeddelande
Vad är roligt? Vad krävs för att nå framgång? Och vad är ståuppkomikerns roll och uppgift i samhället? Allt detta undersöks i en ny avhandling av Christian Liliequist vid Umeå universitet.
Katarina Pierre lämnar över efter 16 år som Bildmuseets konstnärliga ledare11.9.2026 13:02:55 CEST | Pressmeddelande
Med en osviklig känsla för konstnärlig kvalitet och djup tilltro till konstens betydelse har Katarina Pierre utvecklat Bildmuseet till en av Sveriges främsta konsthallar för internationell samtidskonst. Efter 16 år som konstnärlig ledare går hon nu i pension.
Forskare hittar akilleshäl hos antibiotikaresistenta bakterier10.9.2026 08:14:22 CEST | Pressmeddelande
Även bakterier med hög antibiotikaresistens blir mer känsliga när deras transportsystem för byggstenar till cellväggen störs, enligt en ny studie från Umeå universitet. Upptäckten pekar på en tidigare okänd svaghet som kan bana väg för nya strategier mot antibiotikaresistens.
Pressinbjudan: Små proteiner i fokus vid Nobelsymposium i Umeå9.9.2026 08:00:00 CEST | Pressinbjudan
Vilken roll spelar några av de allra minsta proteinerna i levande organismer? Mikroproteiner betraktades länge som biologiskt ”brus”, men får nu allt större uppmärksamhet när forskare upptäcker deras betydelse för allt från utveckling och evolution till hälsa och sjukdom. Den 14–16 september samlas ledande forskare inom området vid Umeå universitet för ett Nobelsymposium om detta snabbt växande forskningsfält.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum