FN-utredningar ska bidra till rättvisa – men saknar rättsliga förutsättningar
21.9.2026 10:23:34 CEST | Umeå universitet | Pressmeddelande
Staterna förväntar sig att misstänkta krigsförbrytare ska kunna ställas inför rätta med stöd av FN:s utredningar. Men samtidigt saknar utredningarna ofta de rättsliga förutsättningar som krävs för att leva upp till uppdraget. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet.

När misstänkta krigsförbrytare ska ställas inför rätta spelar FN:s utredningar en viktig roll genom att samla in och bevara bevis. Under de senaste åren har FN inrättat flera nya utredningar och bevisinsamlingsmekanismer för konflikter som Syrien, Burma, Sudan, Ukraina och Israel/Palestina. En ny avhandling visar dock att deras möjligheter att bidra till åtal ofta begränsas av hur de är utformade och av deras beroende av andra aktörers samarbete.
– Staterna har skapat FN-utredningar för att bidra till ansvarsutkrävande, alltså att misstänkta för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord ska kunna utredas och lagföras. Samtidigt är utredningarna starkt beroende av andra aktörers frivilliga samarbete, vilket begränsar deras möjligheter att leva upp till uppdraget, säger Emil Wistrand, doktorand vid Juridiska institutionen.
Beroende av frivilligt samarbete
FN-utredningarna kan inte själva kräva tillgång till bevisning. Enligt avhandlingen är de i stället beroende av att stater, internationella organisationer och andra aktörer frivilligt delar information och ger tillträde till brottsplatser.
Till skillnad från nationella polis- och åklagarmyndigheter saknar de egna befogenheter att kräva tillgång till dokument, vittnen eller brottsplatser.
– FN-utredningarna försöker i praktiken fungera som en internationell utrednings- och åklagarkammare. Problemet är att de saknar de befogenheter som normalt förknippas med sådana funktioner, säger Emil Wistrand.
Digital bevisning blir allt viktigare
När FN-utredningarna saknar tillträde till brottsplatser har så kallad open source-bevisning fått en allt större betydelse. Filmer från sociala medier, satellitbilder, fotografier och annat digitalt material används i dag för att dokumentera misstänkta brott och stödja rättsprocesser.
Resultaten visar att denna utveckling har stärkt utredningarnas arbete, men också att det finns tydliga begränsningar. Domstolar ställer höga krav på hur bevis ska samlas in, verifieras och användas.
– Open source-bevisning kan vara mycket värdefull, men den ersätter inte alltid annan typ av bevisning. Nationella domstolar måste kunna bedöma materialets tillförlitlighet och bevisvärde, säger Emil Wistrand.
Rättvisa kräver mer än nya utredningar
Avhandlingens övergripande slutsats är att skapandet av en FN-utredning inte i sig är en garanti för att misstänkta ska kunna lagföras eller att brottsoffer ska få upprättelse.
För att utredningarna ska kunna spela den roll som staterna förväntar sig krävs ökat internationellt samarbete och förändringar i de rättsliga regelverken.
– Om staterna vill att utredningarna verkligen ska kunna bidra till åtal och upprättelse krävs att staterna tar större ansvar och stärker de rättsliga förutsättningarna för deras arbete, säger Emil Wistrand.
Fakta: FN-utredningar
- Utreder misstänkta krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.
- Finns bland annat för Syrien, Burma, Sudan och Ukraina.
- Samlar in dokument, vittnesmål, bilder, filmer och annan bevisning.
- Kan inte väcka åtal själva utan stödjer nationella och internationella rättsprocesser.
- Är beroende av samarbete från stater, internationella organisationer och andra aktörer.
Läs ett längre reportage på Umeå universitets webb
https://www.umu.se/reportage/mellan-bevis-och-rattvisa-fn-utredningarnas-svara-uppdrag/
Om disputationen
Emil Wistrand, Juridiska institutionen försvara sin avhandling med den svenska titeln: FN-utredningar av internationella brott Mot ett samverkande ansvarsutkrävande under folkrätten? (Engelsk titel: UN Investigations of Core International Crimes Towards Collaborative Justice under International Law?)
När? Fredag 25 september, kl.10.15–12.00
Var? Lindellhallen 3, Umeå universitet
Kontakter
Emil Wistrand
Tel:0730379963www.umu.se/personal/emil-wistrand-johansson/Eva StoianovKommunikatörSamhällsvetenskapliga fakulteten
Tel:090-786 62 28eva.stoianov@adm.umu.seBilder

Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Fysiker får ERC Synergy Grant för att skapa extrema ljuspulser12.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
I projektet "ExtremeField" strävar forskare efter att tänja på fysikens gränser genom att fokusera laserljus på ett nytt sätt. Målet är att skapa ljuspulser med en miljon gånger högre intensitet än vad som är möjligt i dag. Projektet finansieras genom ett ERC Synergy Grant på totalt nästan 150 miljoner kronor, varav 60 miljoner går till Umeå universitet.
Från kuvösen till skolbänken – så kan vården stötta för tidigt födda barn12.11.2026 09:27:00 CET | Pressinbjudan
I samband med Världsprematurdagen 2026 arrangerar Umeå universitet och Region Västerbotten tillsammans med Svenska Prematurförbundet och Lilla Barnets Fond ett seminarium om stödet till för tidigt födda barn och deras föräldrar.
När vårdpersonal kan tvingas gå emot sin moral12.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man anser vara rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam. Fenomenet kallas moralisk skada och kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada bland personal inom svensk sjukhusvård.
Värmeböljor återskapas i labbet för att hjälpa äldre att må bra hemma5.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
En klimatkammare, virtuella miljöer och teknik som registrerar kroppens och hjärnans reaktioner. Med dessa resurser ska forskare vid Umeå universitet hitta sätt att skydda äldre personers psykiska välbefinnande under värmeböljor i hemmet.
Kapacitet för fler bröstcanceroperationer med effektiv organisation5.11.2026 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur operationer organiseras kan göra stor skillnad för hur mycket resurser de kräver. I en ny avhandling från Umeå universitet jämfördes två olika verksamheter där den ena opererade bröstcancer både snabbare och billigare.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum