Ratio

Ny rapport: Språkproblem på jobbet märks mest i skrift

24.9.2026 12:00:00 CEST | Ratio | Pressmeddelande

Dela

Sedan den 1 juli 2026 gäller ett språkkrav i äldreomsorgen: verksamheterna ska arbeta för att personal som genomför insatser har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatserna. Ett förslag om språkkrav för personal i förskolan är också på remiss. Även i många andra branscher står språkkrav högt på agendan. En ny rapport från Ratio visar att språkproblem på arbetsplatser oftast upplevs i skriftlig kommunikation, men desto mer sällan i sociala sammanhang som i fikarummet.

Fanny Forsberg Lundell
Fanny Forsberg Lundell

På frågan i vilka situationer otillräckliga språkkunskaper blir ett problem anger 56,9 procent av de 211 svarande skriftlig kommunikation. Därefter följer kundkontakter (50,2 procent), möten och presentationer (41,7 procent) och internt samarbete (41,7 procent). Sociala interaktioner såsom samtal i fikarummet anges av bara 16,6 procent.  

Nästan 8 av 10 håller helt eller delvis med om att god svenska är viktigt på den egna arbetsplatsen. Ungefär hälften, 51 procent, instämmer helt eller delvis i att otillräckliga kunskaper i svenska leder till kvalitetsproblem, medan en tredjedel inte gör det.  

Samtidigt sticker cheferna tydligt ut och bedömer otillräcklig svenska som ett större problem på arbetsplatsen än anställda gör: 3,0 jämfört med 2,3 på en femgradig skala. Enligt rapporten kan det tyda på att problemen märks i arbetsledning och verksamhetsansvar även när det dagliga samarbetet fungerar. Problemen upplevs som störst inom vård och omsorg, industri/transport samt handel och besöksnäring, med i genomsnitt 3,4 på samma skala, jämfört med 2,1–2,2 för övriga tjänstesektorer. 

  • När språkkrav ska fungera i praktiken behöver vi veta vilken språklig förmåga olika arbetsuppgifter kräver. Att skriftlig kommunikation sticker ut gör det angeläget att undersöka vilka moment som är svåra och hur medarbetare kan få stöd, säger Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet och deltidsforskare på Ratio. 

Omkring hälften av de svarande anpassar själva sitt språk efter kollegor, men arbetsuppgifterna anpassas däremot sällan: bara 6,7 procent svarar att det sker regelbundet. På frågan om arbetsplatsens åtgärder mot språkproblem är tillräckliga är det vanligaste svaret att ”det finns utrymme för förbättring” (37 procent), vilket också gett rapporten dess titel. Bara 18 procent tycker att åtgärderna är helt tillräckliga. Inom industri/transport ser närmare sju av tio utrymme för förbättring.  

Författarna efterlyser samtidigt mer kunskap om vilka språkfärdigheter olika arbetsmoment kräver och vilken effekt mentorsprogram och intern utbildning har på språkutvecklingen, samt hur tekniska hjälpmedel som AI kan lösa språkrelaterade problem. 

Om rapporten: 

"Det finns utrymme för förbättring" – Attityder till språk och arbetsprestation hos chefer och anställda på svenska arbetsplatser (Ratio, rapport nr 48) är skriven av Fanny Forsberg Lundell och Theodor Selimovic. Enkäten besvarades av 298 personer, men de flesta frågor har omkring 200 svar. Urvalet är inte fullt ut representativt, och resultaten inte generaliserbara till hela arbetsmarknaden. Skillnader mellan grupper har inte signifikanstestats.

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Följ Ratio

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Ratio

Ny rapport: Lär av Tyskland – så kan fler outsiders få fotfäste på svensk arbetsmarknad26.5.2026 14:36:28 CEST | Pressmeddelande

Sverige har i dag lägst andel jobb med låga eller inga formella utbildningskrav i hela EU – runt 4 procent, mot ett EU-snitt på 8 procent och 10 procent i Danmark. En ny rapport från forskningsinstitutet Ratio, skriven av professor Lotta Stern och arbetsmarknadsexperten Edward Hamilton, menar att Sverige behöver sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och pekar ut tre konkreta vägar för att skapa fler så kallade lågtröskeljobb som kan vända utvecklingen. De höga trösklarna drabbar en växande grupp “outsiders” – långtidsarbetslösa utan gymnasieutbildning, utrikes födda, äldre och personer med funktionsnedsättning. Nästan 90 procent av dem som varit arbetslösa i mer än två år tillhör dessa grupper. Personer utan gymnasieutbildning har i genomsnitt fem gånger högre arbetslöshet än de med eftergymnasial utbildning. Samtidigt rapporterar arbetsgivare brist i nästan vart tredje yrke. – Den svenska modellen har skapat en välfungerande arbetsmarknad för dem som redan är inne, men riskerar att p

Rapport: Så kan Sverige få fler äldrevänliga jobb19.5.2026 12:22:02 CEST | Pressmeddelande

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. En ny rapport från forskningsinstitutet Ratio visar att äldre arbetstagare i stor utsträckning är felmatchade på arbetsmarknaden — inte för att de saknar vilja att arbeta, utan för att rätt jobb och tillräcklig flexibilitet saknas. Rapporten introducerar begreppet äldrevänliga jobb och presenterar konkreta åtgärder.

Ny rapport: Nästan hälften av företagarna i utsatta områden upplever ökad trygghet6.5.2026 13:00:00 CEST | Pressmeddelande

Nästan hälften av företagarna i utsatta områden upplever att tryggheten i närområdet har förbättrats de senaste två åren. Det visar en ny rapport från Ratio. Samtidigt beskriver många företagare hur brottslighet, områdets rykte och svagt förtroende för rättsväsendets förmåga att klara upp brott påverkar kundflöden, öppettider, rekrytering och framtidsplaner.

Martin Kragh tilldelas Utmärkelsen till mänsklig blomstring 202623.4.2026 14:08:57 CEST | Pressmeddelande

Martin Kragh, historiker och Rysslandsforskare, tilldelas 2026 års Utmärkelse till mänsklig blomstring till Nils Karlsons ära. Han uppmärksammas för sin sällsynta kombination av vetenskaplig stringens, brett folkligt engagemang och personligt mod i försvaret av det öppna samhällets värden. Priset delas ut av forskningsinstitutet Ratio. Martin Kragh är docent i ekonomisk historia och biträdande centrumchef vid Stockholm Centre for Eastern European Studies (SCEEUS) vid Utrikespolitiska institutet, samt knuten till Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier (IRES) vid Uppsala universitet. Med nära 20 refereegranskade artiklar i internationellt ledande tidskrifter och sex böcker har han byggt en forskargärning som rör sig från sovjetisk ekonomisk historia till aktuell analys av ryska påverkansoperationer och säkerhetspolitik. Hans bok Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin blev Sveriges mest sålda fackbok 2022, och han medverkade i hundratals tv- och radioprogram ef

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye