Resterkocken fyller 10 år – från matrest till mästarrätt

Resterkocken är en tävling för elever i grundskolan. Med hjälp av matrester och livsmedel som riskerar att slängas får eleverna skapa nya rätter, utveckla sin kreativitet och lära sig mer om matsvinn och resurshushållning. 

Att minska matsvinnet hos våra invånare är en del av Vivabs grunduppdrag. Resterkocken är ett bra initiativ som väcker frågan redan i skolan hos barn och ungdomar. Jag ser fram emot alla kreativa bidrag, säger Helena Millsjö Westberg.

Sysav arrangerar tävlingen tillsammans med kommuner och kollegor i avfallsbranschen för att visa att små handlingar i vardagen kan göra stor skillnad. 

Tio år av kreativitet mot matsvinn 

I år firar Resterkocken tio år av restrecept, matglädje och kunskap om att ta vara på det som redan finns. Sedan starten har Resterkocken engagerat och inspirerat tusentals elever runt om i landet. För många skolor har tävlingen blivit ett återkommande inslag i undervisningen, där eleverna får utforska matlagning med kreativitet och resursanvändning i fokus. Årets upplaga startar den 1 oktober, i anslutning till Internationella matsvinnsdagen den 29 september. Den FN-instiftade temadagen uppmärksammar hur mat, pengar och naturresurser går förlorade när fullt ätbar mat slängs. 

När vi tar vara på maten minskar vi inte bara matsvinnet. Vi sparar också på resurser och lär oss att använda det vi redan har. Det är kunskap som behövs både idag och i framtiden, säger Ann Thorén, projektledare på Sysav. 

Tävlingen i korthet 

För vem?

Alla elever i grundskolan, individuellt eller i grupp. 

När?

1 oktober 2026–1 mars 2027. 

Hur?

Laga en rätt av rester, fotografera eller filma resultatet och skicka in bidraget via resterkocken.se. 

Priser

10 000 kronor till klasskassan för vinnarna i kategorierna årskurs F–6 och årskurs 7–9. Övriga finalister får 2 000 kronor. 

Om Resterkocken

Resterkocken är en nationell kampanj som riktar sig till elever i grundskolan, för att inspirera dem att minska matsvinnet genom kreativ matlagning och resurshushållning. Bakom satsningen står Sysav, Vivab, LSR, Renhållningen Kristianstad och SSAM med ägarkommuner, Uppsala Vatten samt Haninge, Huddinge och Partille kommuner.  

Fakta om matsvinn i Sverige 

• Varje svensk slänger i genomsnitt 16 kilo ätbar mat i soporna varje år. 

• 18 kilo mat och dryck hälls ut i vasken per person och år. 

• En familj med två vuxna och två barn slänger drygt 130 kilo mat per år, motsvarande en kostnad på cirka 5 000–6 000 kronor. 

• Det som oftast slängs är frukt, grönsaker, bröd och matrester. 

• Matsvinn står för 8–10 procent av världens utsläpp av växthusgaser. 

• Om matsvinn vore ett land skulle det vara världens tredje största utsläppare av växthusgaser, efter Kina och USA. 

• FN:s mål är att halvera det globala matsvinnet till år 2030. 

Källor: Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. 

*Om Internationella matsvinnsdagen 

• Infaller den 29 september varje år. 

• Instiftades av FN 2019. 

• Syftar till att öka medvetenheten om matsvinnets konsekvenser för klimat, miljö och ekonomi. 

• Uppmärksammas världen över av myndigheter, företag, organisationer och skolor.