UNHCR: 5,8 miljoner flyktingbarn går fortfarande inte i skolan när nedskärningar hotar framsteg inom utbildning

UNHCR senaste årliga utbildningsrapport, Pathways to the Future: Education, Opportunity and Self-Reliance, uppskattar att 5,8 miljoner barn – motsvarande 44 procent av världens 13,1 miljoner flyktingbarn i skolåldern – inte gick i skolan förra året.

”När jag tänker tillbaka på mina egna år som flykting förstår jag precis vad det innebar. Utbildning gav mig möjligheter som jag annars kanske inte hade fått som flykting. Den hjälpte mig att bygga upp mitt liv igen och forma min egen framtid”, säger FN:s flyktingkommissarie Barham Salih.

”Utbildning ger skydd. Men den öppnar också vägar till möjligheter och egen försörjning. När finansieringen av humanitära insatser och utvecklingsarbete är hårt pressad riskerar nedskärningar inom utbildning att omintetgöra årtionden av gemensamma investeringar och stänga dörrar för en hel generation unga”, fortsätter han.

Övergången till högstadiet och gymnasiet är fortfarande en av de största utmaningarna för elever på flykt. Under 2025 var 65 procent av flyktingbarnen i åldern för de första skolåren inskrivna i skolan. För högstadiet och gymnasiet var andelen endast 32 procent.

För flickor på flykt är situationen vid denna övergång nära bristningsgränsen. Flickor och pojkar deltar i de första skolåren i ungefär samma utsträckning, men skillnaden ökar kraftigt i de senare skolåren. Fattigdom, risker för deras säkerhet, tidiga äktenskap och andra påfrestningar gör att allt fler tonårsflickor tvingas lämna skolan.

Mot denna bakgrund visar framstegen inom högre utbildning vad långsiktiga investeringar kan åstadkomma. Andelen flyktingar inskrivna i högre utbildning nådde rekordnivån 11 procent under 2025, jämfört med 9 procent under 2024. För första gången var fler än 450 000 flyktingar inskrivna i högre utbildning, den högsta siffran hittills. Ökningen innebär att UNHCR och dess partners är på rätt väg mot målet att 15 procent av flyktingarna ska delta i högre utbildning senast 2030. Arbetet omfattar ökad tillgång till universitet, yrkesutbildning, digitala utbildningsmöjligheter, stipendier och möjligheter att studera i ett tredje land.

Högre utbildning kan få särskilt stor betydelse för kvinnor och flickor på flykt. Den ger dem kunskaper, kvalifikationer och möjligheter till arbete och kan göra dem betydligt mer ekonomiskt självständiga. Men tillgången är fortfarande mycket ojämlik. I över 80 procent av de länder som rapporterade uppgifter var andelen flyktingar i högre utbildning lägre än det nationella genomsnittet förra året. I låginkomstländer och konfliktdrabbade länder var endast 2 procent av flyktingarna inskrivna i högre utbildning, jämfört med 13 procent av ländernas egna medborgare.

Att investera i utbildning för flyktingar innebär också att stärka de nationella utbildningssystem som både flyktingar och lokalbefolkningen använder. När fler barn på flykt går i skolan tillsammans med barn från lokalsamhället behövs tillräckligt med lärare, klassrum, läromedel och finansiering för att inkluderingen ska fungera i praktiken.

UNHCR uppmanar det internationella samfundet och partners inom utvecklingssamarbetet att värna finansieringen av utbildning och investera i de nationella utbildningssystemen i länder som tar emot flyktingar.

”Vår ambition måste sträcka sig längre än att barn ska kunna fortsätta gå i skolan. Att tvingas fly ska inte sätta gränserna för ett barns liv”, säger Salih.

”Ett barn som får lära sig i dag har bättre förutsättningar att bidra och försörja sig i morgon. Det gäller oavsett om barnet så småningom återvänder hem, bygger sin framtid i det land som har gett skydd eller söker möjligheter någon annanstans. Vårt ansvar är att se till att barnen får den chansen”, avslutar Salih.

Länk till rapporten här: https://www.unhcr.org/media/unhcr-education-report-2026-pathways-future-education-opportunity-and-self-reliance