Bristande förberedelse för arbetslivet syns i ungas psykiska hälsa

Drygt var tredje ung säger att utbildningen inte har förberett dem för arbetslivet i praktiken. Det de framför allt saknar är praktisk erfarenhet och kontakter, som ofta är avgörande för att få det första jobbet. I den gruppen säger var fjärde att jobbosäkerheten påverkar den psykiska hälsan i mycket hög grad. Bland dem som känner sig redo gäller det var sjunde.

Skillnaden mellan könen finns i hela åldersgruppen. Av kvinnorna 20–29 år säger 54 procent att jobbosäkerheten påverkar deras psykiska hälsa i hög grad, jämfört med 45 procent av männen. Störst är skillnaden bland de yngsta.

Den som har fått prova på arbetslivet vet bättre vad som väntar och har något att luta sig mot när ett nej kommer. Den som bara har sin utbildning saknar den erfarenheten. Då är det lätt att tolka varje avslag som ett tecken på att man inte räcker till, trots att man har gjort allt som förväntats. Ungas psykiska hälsa ses ofta som en fråga för vården, men en del av lösningen är faktiskt att fler får sin första chans, säger Daniel Olemyr, ansvarig för Anställningsbarhetsrapporten och produktchef på Bliwa.

Charlotte Valleskog, chefspsykolog på företagshälsan Feelgood och medverkande i rapporten, menar att arbetsgivare har en viktig roll redan i rekryteringen.

Alla unga som söker ett jobb kommer inte att vara rätt för rollen, men alla kan få ett bemötande som stärker dem inför nästa möjlighet. Ett tydligt besked, respekt och några ord om varför man inte gick vidare kan göra stor skillnad. När man är ny på arbetsmarknaden har man få erfarenheter att luta sig mot, och då väger varje nej tyngre. Hur arbetsgivare bemöter unga i rekryteringsprocessen kan därför antingen förstärka osäkerheten eller hjälpa dem att behålla tron på sin egen förmåga, säger Charlotte Valleskog, chefspsykolog på Feelgood.

FAKTA

• 49 procent av unga 20–29 år säger att osäkerheten om jobb påverkar deras psykiska hälsa i hög grad.
• Bland dem som inte känner sig förberedda av utbildningen: 59 procent. Bland dem som känner sig förberedda: 44 procent.
• I mycket hög grad: 25 procent av dem som inte känner sig förberedda, 14 procent av dem som gör det.
• Kvinnor 20–24 år: 57 procent. Män 20–24 år: 45 procent. Alla 20–29 år: kvinnor 54 procent, män 45 procent.
• 37 procent säger att utbildningen inte har förberett dem för arbetslivet i praktiken.
• Det som unga framför allt saknar inför arbetslivet är praktisk erfarenhet (40 procent) och kontakter (36 procent).
  
  

OM ANSTÄLLNINGSBARHETSRAPPORTEN 2026

Anställningsbarhetsrapporten är Bliwas rapport om unga som är på väg in i arbetslivet efter gymnasiet eller universitetet. Undersökningen genomfördes av analysföretaget Verian som en slumpmässigt rekryterad webbenkät via Kivra, 3–20 mars 2026. Totalt deltog 2 057 unga i åldern 20–29 år. Resultaten har viktats på kön, ålder och region baserat på befolkningsdata från SCB.

Frågorna i analysen: ”Hur mycket påverkar osäkerheten kring jobb din psykiska hälsa i dag?” och ”Hur väl upplever du att din utbildning har förberett dig för arbetslivet i praktiken?” Som förberedda räknas de som svarat mycket väl eller ganska väl (1 321 personer), som inte förberedda de som svarat inte särskilt väl eller inte alls (736 personer).