Tvillingstudie nyanserar bilden av skärmtid och psykisk ohälsa

– Våra resultat tyder på att sambandet i vissa fall kan ha överskattats eftersom man inte fullt ut kunnat ta hänsyn till gemensamma familjefaktorer, säger Tong Gong, forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och studiens korresponderande författare tillsammans med Lu Yi, senior forskare vid samma institution.

Forskarna har följt över 21 000 svenska tvillingar från nio års ålder, genom tonåren och in i vuxenlivet. Målet var att undersöka hur skärmanvändning på fritiden hänger samman med symtom på depression och ångest över tid. Genom att jämföra tvillingar inom samma familj, där den ena tvillingen använde skärmar mer än den andra, kunde forskarna studera hur sambandet påverkades av genetiska faktorer och uppväxtmiljö.

Tydliga samband under tonåren

De tydligaste kopplingarna mellan skärmanvändning och psykisk ohälsa sågs under tonåren och för interaktiva skärmaktiviteter som spelande, chattande och internetsurfande, medan betydligt svagare eller inga samband sågs för passiva aktiviteter som TV- eller videotittande.

15-åringar som ägnade mer än sex timmar per dag åt interaktiva skärmaktiviteter hade fler symtom på depression eller ångest och mer än dubbelt så hög risk att senare få en sådan diagnos jämfört med jämnåriga med högst två timmars skärmanvändning per dag. Men när forskarna jämförde tvillingar inom samma familj försvagades de flesta samband, särskilt bland enäggstvillingar.

– Sambanden försvann inte helt men blev betydligt svagare. Det pekar på att både arv och uppväxtmiljö spelar en viktig roll, säger Tong Gong.

Forskarna betonar att resultaten inte innebär att skärmanvändning saknar betydelse för psykisk hälsa. Interaktiva skärmaktiviteter under tonåren var fortsatt kopplade till en förhöjd risk för senare psykisk ohälsa, även om osäkerheten ökade när familjebakgrund och genetiska faktorer togs med i analyserna.

Undersöka olika skärmaktiviteter

Studien bygger på självrapporterade uppgifter om skärmanvändning och fångar inte exakt vad ungdomarna gjorde på skärmarna eller varför de använde dem. Materialet samlades dessutom in innan sociala medier och smarta telefoner blev en lika självklar del av ungas vardag som i dag.

Nästa steg är att undersöka olika typer av skärmaktiviteter mer i detalj och studera bland annat dess innehåll, motivationen bakom användningen, problematisk användning och vilka andra aktiviteter skärmtiden ersätter. På så vis hoppas forskarna bättre kunna förstå hur de komplexa sambanden varierar i olika åldrar och mellan flickor och pojkar.

– Framtida rekommendationer bör inte enbart fokusera på hur mycket tid barn och ungdomar tillbringar framför skärmar. För att kunna ge bra råd behöver vi också förstå vad de gör på skärmarna, varför de gör det och vilka individuella och familjerelaterade faktorer som kan påverka deras mående, säger Emma Frans, senior forskningsspecialist vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och medförfattare till studien.

Studien genomfördes av forskare vid Karolinska Institutet tillsammans med samarbetspartners i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Australien. Den finansierades huvudsakligen av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Hjärnfonden. En medförfattare, Henrik Larsson, har rapporterat forskningsanslag, arvoden och rådgivningsuppdrag för läkemedelsföretag utanför det aktuella arbetet. Övriga forskare uppger inga intressekonflikter.

Publikation

”Recreational Screen Use and Internalizing Problems from Preadolescence to Young Adulthood in a Longitudinal Twin Cohort with Co-Twin Comparison”Tong Gong, Emma Frans, Anna Ohlis, Shuyang Yao, Ruyue Zhang, Anders Nilsson, Yasmina Molero, Miriam A Mosing, Isabell Brikell, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Lisa B Thorell, Patrik KE Magnusson, Ralf Kuja-Halkola, Yi Lu, Nature Human Behaviour, online 8 oktober 2026, doi: 10.1038/s41562-026-02607-0.