Inte så dyrt kompensera högre bränslepriser

Forskarna har analyserat ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i linje med förslagen i den statliga Styrmedelsutredningen. Därefter har de beräknat hur en riktad kompensation skulle kunna utformas till bilägare på landsbygden med inkomster under den svenska medianinkomsten.

Studien visar att bilägandet är betydligt mindre bland personer med de lägsta inkomsterna. Resultaten visar också att skillnaderna i bilkörning inom inkomstgrupper i storstad, mindre stad och landsbygd är större än skillnaderna mellan olika inkomstgrupper.

De flesta bilägare använder sina bilar relativt sparsamt och påverkas därför i begränsad utsträckning av högre drivmedelspriser. Samtidigt finns en mindre grupp - omkring 15 procent av bilägarna - som kör betydligt mer än genomsnittet. Dessa bilägare återfinns oftast i den övre delen av inkomstspannet.

Det är dessa bilägare som påverkas mest av höjda bensinpriser. Bilägare med höga inkomster är också de som hittills i störst utsträckning bytt till elbil.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet.

Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år.

Studien visar också att generella sänkningar av bensinskatten får en ojämn fördelningseffekt. Eftersom de främst gynnar bilägare, och särskilt dem som förbrukar mest bränsle, tillfaller en stor del av fördelarna grupper med högre inkomster. Dessutom försvagas drivkrafterna att minska koldioxidutsläppen.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

En viktig slutsats är att kostnaden för kompensationen är liten i förhållande till de skatteintäkter som högre bränslepriser genererar. I ett scenario med Styrmedelsutredningens prisökningar uppskattas statens extra intäkter till cirka 20 miljarder kronor per år, medan den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta omkring 0,4 miljarder kronor exklusive transaktionskostnader.

Forskningsprojektet heter Fördelningseffekter och kompensation av klimatpolitik. Rapporterna finns här:

Pyddoke, R., Fukushima, N., och From, E., The distribution of burdens for climate related increases in fuel costs and the need for compensation, VTI working paper 2025:4

Pyddoke, R. and Swärdh, J.-E., Distributional effects and hypothetical compensation in scenarios for reaching climate goals in 2030 with CO2-pricing, VTI working paper 2026:8