Så påverkas karriären av funktionsnedsättning – egen eller barnets

- Många akademiker lever i dag med en eller flera egna neuropsykiska eller fysiska funktionsnedsättningar och många har även barn med samma utmaningar. Det är ingen grupp på marginalen och en fråga som förtjänar större utrymme, säger Ulrika Husmark, sakkunnig på Akavia.

Studien har pågått i två år. Akavia har samlat in och bearbetat data från 31 000 medlemmar samt bland dem genomfört djupintervjuer och fokusgrupper. Arbetet har mynnat ut i en rapport om akademiker med funktionsnedsättning och inom kort publiceras ytterligare en rapport om akademiker som har barn med funktionsnedsättning.

Var tionde akademiker och var åttonde förälder påverkade – med gemensamma mönster

Resultaten från studien visar att både akademiker med egna funktionsnedsättningar och föräldrar till barn som har funktionsnedsättningar påverkas negativt i arbetslivet. Båda grupperna tvingas dölja eller kompensera och båda kan få betala priset i karriär eller välmående.

40% av akademiker med egen funktionsnedsättning har inte berättat om, eller är osäkra på om chefen känner till, deras funktionsnedsättning. 41% har varit sjukskrivna för utmattningssyndrom och 31% har övervägt att gå ner i arbetstid.

Bland föräldrar till barn med funktionsnedsättning, ibland kallade funkisföräldrar, har nästan var tionde frånsagt sig eller blivit fråntagen arbetsuppgifter, och 29% avstår karriärmöjligheter – bland föräldrar till barn med intellektuell funktionsnedsättning är siffran så hög som 43%. Konsekvenserna syns även i sjukskrivningarna: 19% av mammorna och 9% av papporna har sjukskrivits på grund av barnets behov.

- Akademiker med funktionsnedsättning och som har barn med funktionsnedsättning är, precis som sina kollegor, ambitiösa och har stor tilltro till sin egen förmåga. Men de lever med andra förutsättningar och många gånger med dubbla jobb. Och de är allt annat än marginella i antal. Det finns mycket att vinna för alla, med rättvisa förutsättningar kommer individen till sin rätt och organisationer frigör potential och kompetens, säger Ulrika Husmark.

På arbetsplatserna behöver kunskapen om funktionsnedsättningar öka och tabun minska, och organisationer behöver bygga ett arbetsliv med strukturer som funkar för fler: bland annat genom att erbjuda flexibla arbetstider, möjlighet till distansarbete och en öppen och tydlig dialog mellan chef och medarbetare.

Om studien
Studien genomfördes inom ramen för Akavias löneenkät 2025 där över 31 000 medlemmar svarade på kompletterande frågor om sin livssituation och om funktionsnedsättningar. I urvalet ingår ekonomer, jurister, samhällsvetare, IT-akademiker, personalvetare och kommunikatörer. Studien utmynnar i två rapporter: en rapport om akademiker med funktionsnedsättning som har publicerats och en kommande rapport om akademiker som har barn med funktionsnedsättning.

Om Akavia
Akavia är fack- och professionsförbundet för de som vill mer, som tror på sin kompetens och förmåga att få saker att hända. För de som kunnigt och tryggt driver utvecklingen framåt, för en upplyst framtid. Förbundet bildades 2020 och samlar i dag 145 000 ekonomer, jurister, samhällsvetare, it-akademiker, personalvetare och kommunikatörer samt chefer och företagare. Akavia är partipolitiskt obundet och det tredje största förbundet inom Saco.

Akavias tips för att skapa rätt förutsättningar i praktiken:

För dig med funktionsnedsättning

• Skapa extern struktur för att avlasta hjärnan. Testa att alltid skriva ner uppgifter direkt, be om deadlines i datum och tid, och dela upp större uppgifter i steg.
• Använd konkreta visuella listor. Fråga din chef: “Kan vi bryta ner det här i tre konkreta delmoment?” Det är professionellt, inte krävande.
• Skydda din fokusenergi. Din koncentration är en resurs, hantera den som en budget.
• Planera efter energin – inte bara tiden. Genomför analytiskt eller kreativt arbete när energin är hög, sköt administrativa uppgifter när energin är låg.
• Be om tydlig kommunikation. Fråga: ”Vad är viktigast att jag fokuserar på just nu?” Det minskar mental överbelastning direkt.

För förälder till barn med funktionsnedsättning

• Beskriv mönstret – inte diagnosen: Förklara: “Jag har återkommande kontakter dagtid och ibland akuta avbrott.”
• Var tydlig med leverans. Vad behöver bli gjort, och när?
• Föreslå konkreta lösningar. Till exempel flexibla arbetstider, tydliga deadlines eller en backup vid frånvaro.

För arbetsgivare

• Fokusera på resultat – inte närvaro.
• Möjliggör flexibilitet i tid och plats.
• Ha en plan för akuta situationer.
• Skapa trygghet genom lyhördhet och tydliga ramar.