Ny forskning om fibromyalgi kan bana väg för nya behandlingar

Fibromyalgi är en folksjukdom som beräknas drabba mellan två och fyra procent av befolkningen. Det motsvarar omkring 250 000 personer i Sverige, varav fyra av fem är kvinnor, och miljontals människor världen över. Sjukdomen orsakar långvarig smärta, trötthet och nedsatt ork.

– I dag finns det inget läkemedel som behandlar de underliggande orsakerna till fibromyalgi. Därför är det bråttom att identifiera de biologiska mekanismer som går att påverka för att kunna utveckla nya behandlingar och läkemedel, säger Johanna Lanner, professor i fysiologi vid GIH.

Forskningen har länge fokuserat på hur hjärnan och ryggmärgen bearbetar smärtsignaler, men nya resultat tyder på att förändringar ute i kroppens vävnader också kan bidra till symtomen.

– Forskarna har sett tecken på att antikroppar, som normalt hjälper till att skydda oss mot infektioner, kan bidra till ökad smärtkänslighet hos vissa personer med fibromyalgi. Samtidigt finns tecken på störningar i musklernas mitokondrier, som ansvarar för en stor del av cellernas energiproduktion. Nu vill vi undersöka hur dessa förändringar hänger ihop och om de kan påverka både musklernas funktion och de nerver som signalerar smärta, säger Johanna Lanner.

Den behandling som denna patientgrupp i dag främst erbjuds är fysisk aktivitet, men den fungerar inte för alla. För vissa patienter kan dock träningen i stället leda till ökad smärta och trötthet. Ett delmål i projektet är därför att försöka förstå varför dessa patienter får ett försämrat tillstånd efter träning.

Muskel och smärtnerver möts i en tredimensionell modell

Projektet kommer att utveckla ett tredimensionellt mänskligt modellsystem där muskelvävnad och smärtnervceller kopplas samman. I modellen kan forskarna undersöka hur antikroppar från personer med fibromyalgi påverkar musklernas energiproduktion och nervcellernas känslighet.

– Denna modell ska hjälpa oss att skilja mellan förändringar som driver symtomen och sådana som uppstår som en följd av dem, och samtidigt identifiera möjliga nya mål för behandling. På sikt kan den bidra till att utveckla kunskapen om flera autoimmuna sjukdomar, säger Johanna Lanner.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar forskningen

Forskningen möjliggörs genom ett anslag på 27 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Stiftelsen beviljar anslag för grundforskning inom medicin, naturvetenskap och teknik till projekt som anses vara nyskapande, ligga i internationella forskningsfronten och ha möjlighet att leda till framtida vetenskapliga genombrott. Anslaget har tilldelats Johanna Lanner och forskningsprojektet leds från GIH och genomförs i samarbete med medsökande Camilla Svensson och Eva Kosek, Karolinska Institutet, samt Kim Kultima, Uppsala universitet. Projektet kommer att pågå i fem år.