Nationell kartläggning från Tjejzonen: Skolan saknar verktyg för att möta unga med ätstörningar

– Ätstörningar bland barn och unga är ett stort samhällsproblem. Osäkerhet får inte bli skälet till att samtalen med elever inte blir av. Man behöver inte vara expert eller ha alla svar. Att våga fråga, lyssna och stanna kvar räcker långt, det kan till och med rädda liv, säger Hanna Eidem, generalsekreterare på Tjejzonen.

Tidig upptäckt är avgörande för att ätstörningsproblematik inte ska fördjupas, men som vuxen i skolan är det lätt att känna osäkerhet. Hur pratar man med en elev man är orolig för? Vilka frågor kan man ställa? Finns det en risk att man gör det värre och triggar något? 

Ätstörningskollen ger konkreta verktyg för samtalsstöd i de svåra samtalen. Utbildningen är framtagen med finansiering från Region Stockholm och finns att ta del av på: https://tjejzonen.se/utbildning/atstorningskollen/

Om undersökningen 
Enkäten besvarades av 550 yrkesverksamma inom skola och elevhälsa från samtliga 21 regioner i Sverige. Resultatet är inte statistiskt representativt för all skolpersonal i Sverige, men ger tydliga indikationer på återkommande erfarenheter och behov. Kartläggningen visar bland annat att:

• 64 procent efterfrågar stöd i samtal med elever.
• 90 procent av elevhälsans professioner uppger att de sannolikt skulle använda ett sådant samtalsstöd om det fanns tillgängligt.
• 75 procent använder inte utbildningsmaterial om ätstörningar i sitt arbete.
  
  

Om Tjejzonen
Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för unga tjejer 10–25 år. Med våra utbildade volontärer kan tjejer prata om allt, anonymt och kostnadsfritt. Stödchattarna är öppna varje kväll kl. 20.00–22.00, året om.

Vart femte samtal i chattarna handlar om mat, kropp, vikt och ätstörningsproblematik – frågor där antalet samtal har fördubblats de senaste åren. Varje år tar Tjejzonen emot 10 000 samtal från unga tjejer och årligen utbildas 450 volontärer i Lyssnametoden.

Faktaruta om ätstörningar

• Antalet tjejer i åldrarna 11-17 år som diagnostiserats med en ätstörning inom specialistpsykiatrin har fördubblats under det senaste decenniet. Ökningen har varit som mest uttalad i åldrarna 10–14 år, vilket visar på en allt tidigare sjukdomsdebut.
• Ätstörningar utgör i dag den enskilt vanligaste diagnosorsaken när flickor läggs in för heldygnsvård inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).
• Även pojkar drabbas, men mörkertalet bedöms vara stort. Hos killar tar sig problematiken ofta andra uttryck, som tvångsmässig träning, muskelfixering och strikt matkontroll, vilket gör att symtomen lättare missas av omgivningen.
• Forskning visar att det finns ett samband mellan exponeringen för orealistiska skönhetsideal i sociala medier och utvecklingen av en mer negativ självbild, kroppsuppfattning och förhöjd risk att utveckla ätstörningar.
• En ätstörning syns inte alltid utanpå och handlar i grunden sällan enbart om mat eller vikt. Det är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som ofta fungerar som ett sätt att hantera ångest, inre stress, trauma eller höga prestationskrav.
• Tidig upptäckt och snabbt insatt behandling är den enskilt mest avgörande faktorn för god prognos och fullt tillfrisknande.

Källor & Referenser:
Socialstyrelsen: Patientregistret & Nationella riktlinjer för vård vid ätstörningar
Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP)