Skolverket: Fler med gymnasial yrkesutbildning behövs på arbetsmarknaden

Skolan har ett brett uppdrag och det finns många avvägningar som behöver göras när framtidens gymnasie- och komvuxutbildningar planeras.

– Skolverket presenterar nu nya regionala planeringsunderlag som ska ge stöd och referenspunkt när skolhuvudmän planerar och dimensionerar antalet platser på gymnasieprogram och yrkesutbildningar inom komvux. Underlagen visar, precis som för tre år sedan, att arbetsmarknaden fortfarande behöver fler personer med gymnasial yrkesutbildning, säger Anders Håkansson, enhetschef på Skolverket.

Skolverket publicerar nya regionala planeringsunderlag vart tredje år. Den förra omgången av regionala planeringsunderlagen publicerades hösten 2023.

Yrkesprogrammen i gymnasieskolan behöver bli en större del av utbudet

I de regionala planeringsunderlagen pekar Skolverket på att för att få en arbetsmarknad i balans så behöver alla huvudmän i gymnasieskolan jobba mer med sitt utbud av gymnasial utbildning. Huvudmännen behöver erbjuda fler platser inom flera av yrkesprogrammen och säkerställa att det finns ett behov på arbetsmarknaden kopplat till de utbildningar som erbjuds.

– Idag finns mer än hälften av platserna inom gymnasieskolan på högskoleförberedande program. Vi ser att det finns ett behov av att omdisponera platser från bland annat ekonomiprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet till de yrkesprogram som utbildar mot branscher där kompetensbehoven är som störst, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket.

De yrkesprogram som bör öka i nästan alla län i Sverige är industritekniska programmet, el- och energiprogrammet samt fordons- och transportprogrammet.

Det behövs fler olika typer av yrkesutbildningar inom komvux

De regionala planeringsunderlagen pekar också på att det behöver finnas ett bredare utbud av yrkesutbildningar inom komvux för elever att välja på. Nu läser nästan hälften av de elever som går en gymnasial yrkesutbildning inom komvux en utbildning inom området vård och omsorg. Skolverket pekar på att behovet av vård- och omsorgsutbildade fortsatt är stort i hela landet men att utbudet inom komvux behöver breddas.

– Vi ser att nästan alla län behöver erbjuda fler utbildningar inom yrkesområdena el och energi, industriteknik samt vård och omsorg, samtidigt som de behöver erbjuda färre utbildningsplatser inom barn och fritid, säger Agnes Duregård.

Ändringarna i skollagen om planering och dimensionering har gett viss effekt

Ändringarna i skollagen om planering och dimensionering började tillämpas 2025. Det är för tidigt att utvärdera reformen, men det finns tecken på att den redan har fått viss effekt. Ett tecken är att ungdomars intresse för gymnasieskolans yrkesprogram har ökat de senaste åren. Ett annat tecken är att antalet ansökningar till Skolinspektionen om att få starta yrkesprogram har ökat.

Nästan alla Sveriges kommuner ingår nu också i ett samverkansområde. Det innebär förbättrade förutsättningar för regional planering och dimensionering.

– Men vi ser att det fortfarande finns mycket kvar att göra för landets huvudmän och att vi inte har nått hela vägen fram. Det finns till exempel vissa utbildningar med jättestora arbetsmarknadsbehov som få elever i Sverige läser idag. Huvudmännen kan inte lösa kompetensförsörjningsfrågan själva, utan det krävs en samverkan mellan många aktörer, säger Anders Håkansson.

Utbud av och efterfrågan på gymnasial utbildning – en nationell bild

Skolverket har förutom de 21 regionala planeringsunderlagen även tagit fram en rapport som ger en nationell bild av utbud, efterfrågan och behov av gymnasial utbildning. Rapporten kompletterar de regionala planeringsunderlagen. I rapporten föreslår Skolverket några övergripande insatser för att minska glappet mellan tillgång och efterfrågan på gymnasialt utbildade.

https://www.skolverket.se/publikationer?id=134644

Skolverkets förslag på insatser för att minska glappet mellan tillgång och efterfrågan på gymnasialt utbildade

• Huvudmän behöver ta ett större ansvar för att alla elever ska få tillgång till studie- och yrkesvägledning av god kvalitet så att de ska kunna göra välgrundade val som bättre möter arbetsmarknadens behov.
• Huvudmän behöver arbeta aktivt för att bredda elevers bild av framtida utbildnings- och yrkesmöjligheter inom STEM-området.
• Både företrädare för arbetslivet och skolväsendet behöver arbeta för att motverka könsbundna utbildnings- och yrkesval för att främja kompetensförsörjningen inom bristyrken.
• Huvudmännen och arbetsmarknadens parter behöver arbeta för att främja samverkan mellan skola och arbetsliv.
• Parterna på arbetsmarknaden behöver arbeta för att stärka bristyrkenas attraktivitet.
• Fler kommuner behöver planera för att snabbt kunna ställa om och anpassa utbildningsutbudet för att möta de behov som kan uppstå vid en fredstida kris eller höjd beredskap.

Fakta: Så tas de regionala planeringsunderlagen fram

Bedömningarna som Skolverket gör i de regionala planeringsunderlagen bygger på flera olika underlag. Utöver Skolverkets statistik ingår även utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser från SCB och Arbetsförmedlingen. Därutöver har Skolverket inhämtat underlag om arbetskraftsbehovet från landets regioner och nationella branschföreträdare. 

Via länken nedan hittar du de regionala planeringsunderlagen för varje län.

Regionala planeringsunderlag