Konkursrisken sjunker i 17 av 21 län, men varningssignaler pekar på ökad ekonomisk press

Stockholm, 27 oktober 2026 – Dun & Bradstreets senaste konkursanalys för september 2026 visar att konkursrisken bland svenska bolag har minskat i 17 av Sveriges 21 län jämfört med samma månad 2025. Ett av länen som jobbar emot den övergripande trenden är Västerbotten där konkursrisken har ökat med 21,3 %. Mest oroande är Gävleborg som har landets högsta konkursrisk på 1,56 % under september och där risken för konkurs bland aktiva bolag ökat med 16,25 % jämfört med september 2025. 

De län som leder den positiva trenden är Uppsala och Gotland. Uppsala har sett den största förbättringen i Sverige, med en minskning på 29,9 % i konkursrisk. Strax efter placerar sig Gotland, där konkursrisken har minskat med 25,4%. 

– Det är positivt att konkursrisken minskar i så stora delar av landet, men utvecklingen är långt ifrån lika ljus överallt. Det blir särskilt intressant att följa storstadslänen och se om den positiva trenden fortsätter, då storstadslänen ofta brukar ligga tidigt i både upp- och nedgångar. Den ökning som vi sett i vissa län bör däremot tolkas med viss försiktighet eftersom det trots allt handlar om relativt få företag, säger Henrik Hargéus, affärsdataanalytiker på Dun & Bradstreet.

Tecken på ökad ekonomisk press framåt
På en sammantagen nationell nivå har antalet konkurser bland svenska bolag minskat med 5,6 % under de tre första kvartalen 2026 jämfört med samma period 2025. Däremot syns en uppgång i september och konkurserna har ökat med 3,7 % jämfört med september 2025. Det finns även andra tecken på att företagens ekonomiska utmaningar kan bli tuffare framöver. Dun & Bradstreets analys visar att andelen företag med betalningsanmärkningar har ökat i 17 av 19 branscher jämfört med september förra året. Betalningsanmärkningar kan vara en tidig indikator på en ansträngd likviditet och utvecklingen visar att det fortfarande finns anledning att följa företagens ekonomiska situation noga.

– I september ökar både konkurserna och andelen företag med betalningsanmärkningar. Det behöver inte betyda att utvecklingen kommer fortsätta åt samma håll, men det är en signal om att den ekonomiska pressen finns kvar. Samtidigt har oron i omvärlden knappast minskat och vi kan få se räntehöjningar och högre energipriser under fjärde kvartalet. Det kommer att påverka en mängd olika branscher, avslutar Henrik Hargéus.