Covid-19 ökar risken för njurskador i upp till ett år
2.11.2026 08:05:11 CET | Umeå universitet | Pressmeddelande
Risken för njurskador är förhöjd upp till ett år efter covid-19. Det visar en ny avhandling från Umeå universitet. Studien visar också att sjukvårdens register missar mer än hälften av fallen med allvarlig njurskada.

– Njurskador är en förbisedd komplikation till covid-19 och många fall registreras aldrig i sjukvårdens system. Det gör att problemets omfattning riskerar att underskattas, säger Hanna Jerndal, som nyligen försvarade sin doktorsavhandling på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.
När covid-19 först upptäcktes betraktades sjukdomen främst som en luftvägsinfektion. Det blev dock snart tydligt att viruset SARS-CoV-2 påverkar flera organ i kroppen, däribland njurarna. Däremot har det varit oklart hur vanligt förekommande njurskador är på befolkningsnivå och hur länge den ökade risken kvarstår.
I sin avhandling har Hanna Jerndal undersökt sambandet mellan covid-19 och njurskador i stora nordiska befolkningsgrupper.
– Njurskador är ofta en tyst komplikation som utvecklas utan tydliga symtom i början, men som kan få allvarliga konsekvenser på lång sikt. Därför ville vi undersöka hur många som faktiskt drabbas och hur väl sjukvårdens system fångar upp dessa fall, säger Hanna Jerndal.
Omfattande nordiska data
För att kartlägga sambandet mellan covid-19 och njurskador genomförde Hanna Jerndal flera studier där nationella hälsodataregister från Sverige och Danmark, omfattande mer än 12 miljoner individer, analyserades.
Med hjälp av dessa befolkningsdata kunde Hanna Jerndal visa att personer som infekterats med covid-19 löper en betydligt ökad risk att drabbas av akut njurskada under de första 60 dagarna efter infektionen. En förhöjd risk kvarstod dessutom i upp till ett år efter insjuknandet. Risken var störst bland män, personer över 50 år och patienter som haft svår covid-19.
Ett centralt resultat i avhandlingen är att nationella patientregister missar mer än 50 procent av alla fall av allvarlig njurskada. Endast 47,3 procent av de laboratoriebekräftade fallen diagnostiserades. Det innebär att den verkliga belastningen på både individ och samhälle till följd av njurskador, även efter covid-19, sannolikt är betydligt större än vad statistiken visar.
– Vi vet inte säkert varför så många patienter med allvarlig njurskada inte får en diagnos. Det behöver utredas vidare i uppföljande studier, säger Hanna Jerndal.
Eftersom Sverige saknar nationella register för laboratoriedata ledde avhandlingsarbetet till ett forskningssamarbete med Danmark. Hanna Jerndal gjorde också ett forskningsutbyte vid Statens Serum Institut i Köpenhamn, Danmarks motsvarighet till Folkhälsomyndigheten.
– Danmark har byggt upp en fantastisk datainfrastruktur där laboratoriedata samlas in inom timmar efter provsvar. Det gör det möjligt att snabbt besvara viktiga folkhälsofrågor. Samarbetet med kollegorna på Statens Serum Institut har varit väldigt givande, säger Hanna Jerndal.
I en annan delstudie följdes sjukhusvårdade patienter under sex månader med hjälp av detaljerade biomarkörer i blodet. Resultaten visade tecken på skador i njurarnas glomerulus och tubuli, de strukturer som filtrerar blodet och bildar urin. Tecknen på njurskador kunde ses i upp till sex månader efter infektionen.
Viktiga konsekvenser för sjukvården
Resultaten visar på behovet av att följa upp patienter som haft måttlig eller svår covid-19, så att njurskador kan upptäckas tidigt och risken för kronisk njursjukdom minska. Det gäller särskilt personer över 50 år.
Men det handlar inte bara om uppföljning. Resultaten understryker också betydelsen av att förebygga svår covid-19. Vaccination minskar risken för svår sjukdom och därmed också risken för njurskador efter infektionen.
För att njurskador ska kunna upptäckas bättre behövs också tillgång till laboratorievärden i de nationella hälsoregistren, som komplement till diagnoskoder.
– Vi skulle behöva ett nationellt register för laboratoriedata som kan kombineras med andra svenska hälsoregister, likt den danska modellen. Det skulle underlätta tidig upptäckt av sjukdomar, förbättra datakvaliteten i forskningen och ge patienter bättre möjligheter att få rätt vård innan irreversibla skador uppstår, säger Hanna Jerndal.
Om avhandlingen:
Hanna Jerndal: Kidney injury following Covid-19: a whole population approach. Umeå universitet, 2026.
Nyckelord
Kontakter
För mer information, kontakta gärna:
Hanna Jerndal, Institutionen för klinisk mikrobiologi
E-post: hanna.jerndal@umu.se
Ingrid SöderberghKommunikatörUmeå universitet
Medicinska fakulteten
Bilder

Länkar
Om oss
Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.
Följ Umeå universitet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet
Fysiker får ERC Synergy Grant för att skapa extrema ljuspulser12.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
I projektet "ExtremeField" strävar forskare efter att tänja på fysikens gränser genom att fokusera laserljus på ett nytt sätt. Målet är att skapa ljuspulser med en miljon gånger högre intensitet än vad som är möjligt i dag. Projektet finansieras genom ett ERC Synergy Grant på totalt nästan 150 miljoner kronor, varav 60 miljoner går till Umeå universitet.
Från kuvösen till skolbänken – så kan vården stötta för tidigt födda barn12.11.2026 09:27:00 CET | Pressinbjudan
I samband med Världsprematurdagen 2026 arrangerar Umeå universitet och Region Västerbotten tillsammans med Svenska Prematurförbundet och Lilla Barnets Fond ett seminarium om stödet till för tidigt födda barn och deras föräldrar.
När vårdpersonal kan tvingas gå emot sin moral12.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man anser vara rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam. Fenomenet kallas moralisk skada och kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada bland personal inom svensk sjukhusvård.
Värmeböljor återskapas i labbet för att hjälpa äldre att må bra hemma5.11.2026 12:00:00 CET | Pressmeddelande
En klimatkammare, virtuella miljöer och teknik som registrerar kroppens och hjärnans reaktioner. Med dessa resurser ska forskare vid Umeå universitet hitta sätt att skydda äldre personers psykiska välbefinnande under värmeböljor i hemmet.
Kapacitet för fler bröstcanceroperationer med effektiv organisation5.11.2026 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Hur operationer organiseras kan göra stor skillnad för hur mycket resurser de kräver. I en ny avhandling från Umeå universitet jämfördes två olika verksamheter där den ena opererade bröstcancer både snabbare och billigare.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum