Språkträning i äldreomsorgen gav tryggare personal

Omkring hälften av personalen på Sveriges äldreboenden är född utomlands. Samtidigt är bristande språkkunskaper bland personalen en känslig fråga att lyfta.

– Bristande kommunikation kan innebära risker i vårdsituationer, men kan också leda till andra problem. Det kan vara vad en äldre vill ha på sig eller vad som ska serveras till deras mat, saker som påverkar omsorgen negativt, säger Elisabet Eriksson, docent i vårdvetenskap och forskare vid Högskolan i Gävle.

Tillsammans med Cecilia Arving vid Uppsala universitet har hon undersökt ett initiativ att införa språkträning på fyra äldreboenden. Personalen fick delta i åtta träffar med övningar i bland annat telefonsamtal, rapportering och kommunikation med äldre och anhöriga.

Vågar prata även om det blir fel

Personalen uppskattade träffarna och upplevde ett öppnare arbetsklimat.

– Det blev mer accepterat att ställa frågor och säga fel. Personalen vågade prata mer och kände sig tryggare, säger Elisabet Eriksson.

Men språkfrågan var så laddad att träffarna på vissa arbetsplatser fick andra namn. I stället för språkcaféer kallades de exempelvis diskussionsgrupper eller kommunikationsträffar för att fler skulle vilja delta utan att känna sig utpekade.

Sedan intervjuerna genomfördes 2024 har samtalsklimatet förändrats något, menar Elisabet Eriksson. Språkbrister diskuteras mer öppet och regeringen har tagit initiativ till skärpta språkkrav.

Cheferna måste anställa den personal som finns

Utrikes födda utgör en betydande andel av personalen inom äldreomsorgen. Enligt SKR är mer än hälften av vårdbiträdena och drygt en tredjedel av undersköterskorna i kommunerna utrikes födda. Elisabet Eriksson har också mött chefer som beskriver att andelen på deras arbetsplatser kan vara så hög som 90 procent.

– Cheferna behöver anställa den personal som finns att tillgå. Samtidigt måste kommunikationen med de äldre fungera. Ett språktest säger heller inte allt om hur bra någon är på att ta hand om äldre, vilket är det viktigaste.

Studien visar att det var svårt att hitta kompetenta språkstödjare – personal som vill leda träffarna och avsätta tid. Vissa träffar ställdes in på grund av personalbrist.

– Det räcker inte att ställa språkkrav. Personalen måste också få möjlighet att utveckla sin svenska på jobbet, säger Elisabet Eriksson.

Fakta om studien

Studien bygger på sex fokusgruppsintervjuer med 28 personer vid fyra kommunala äldreboenden: tre chefer, fem språkombud och 20 medarbetare inom omsorgen, inklusive språkstödjare.

Intervjuerna genomfördes sommaren 2024. Studien undersöker erfarenheter av språkutvecklingsinsatsen Prata om jobbet och har publicerats i BMC Geriatrics 2026.

Forskare: Elisabet Eriksson, Högskolan i Gävle och Uppsala universitet, samt Cecilia Arving, Uppsala universitet.

Läs studien