LRF: Över fem miljarder saknas för svensk mat

– Vad ska bort – ängsmarkerna eller fredagstacon? Vi vill ha både svensk mat och betande djur som håller landskapet öppet. Då måste politiken också säkra förutsättningarna. Bönderna och hushållen kan inte stå för hela notan när finansieringen inte räcker till, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Jordbruksverket har lämnat sitt underlag till regeringen om nästa period av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, 2028–2034. Underlaget innehåller förslag på hur ersättningar till bland annat matproduktion, investeringar, miljöinsatser och generationsskiften av svenska lantbruksföretag kan utformas. Det är nu regeringens ansvar att prioritera och säkra finansieringen.

Enligt det EU-budgetförslag som Jordbruksverkets underlag bygger på skulle Sveriges öronmärkta EU-medel till jordbruket minska med över 25 procent. Samtidigt driver den svenska regeringen på för en mindre EU-budget och ytterligare minskning av EU-budget för lantbruket. Jordbruksverket visar att en konsekvens av mindre pengar är att jordbrukspolitiken får svårt att uppfylla politiska mål om mer svensk mat, ökad biologisk mångfald och stärkt miljöhänsyn Nu kräver LRF besked: hur ska regeringen säkra finansieringen så att målet om mer svensk mat kan bli verklighet?

– Bonden kan inte bära kostnaden genom ännu sämre lönsamhet, och hushållen kan inte förväntas betala hela notan i mataffären. När kostnaderna varken kan täckas på gården eller tas ut i matpris riskerar viktiga investeringar på gårdarna att utebli och den svenska matproduktionen att minska. Det är fel riktning när Sverige behöver producera mer mat, säger Palle Borgström.

CAP bidrar också till att lantbrukare kan hålla naturbetesmarker och slåtterängar i hävd, genomföra miljöinsatser och utveckla djurvälfärden. LRF välkomnar att Jordbruksverket räknar upp föreslagna ersättningsnivåer med hänsyn till inflationen. Det synliggör samtidigt att en oförändrad budget räcker till mindre.

LRF motsätter sig däremot att nuvarande djurvälfärdsersättningar och ersättningen för precisionsbrukande stryks. Ersättningarna för mjölkkor och dikor på bete har ännu inte kunnat utvärderas. LRF anser att ersättningarna fortsatt behövs för att utveckla lantbrukets arbete med djurvälfärd, klimat och miljö.

– CAP innebär ersättningar till bonden och stöd till hushållen. Den bidrar till maten på bordet, öppna landskap och biologisk mångfald. Behoven försvinner inte för att finansieringen minskar. Regeringen måste visa att livsmedelsstrategin är mer än en ambition på papperet, säger Palle Borgström.

Åtminstone fem miljarder mer behövs enligt LRF

LRF bedömer att det liggande EU-förslaget skulle minska Sveriges tilldelning med omkring två miljarder kronor per år jämfört med i dag. Den svenska medfinansieringen skulle då behöva öka från cirka tre till fem miljarder kronor årligen bara för att behålla den samlade budgeten på dagens nivå i kronor. 

För att också ta höjd för inflationen bedömer LRF att den nationella medfinansieringen behöver uppgå till minst åtta miljarder kronor per år – fem miljarder mer än i dag. Behovet av svenska tillskott påverkas av hur mycket EU-finansiering regeringen lyckas säkra.

LRF kräver därför att regeringen:

• Försvarar en större jordbruksbudget i EU. Den gemensamma finansieringen behöver stärkas.
• Prioriterar ytterligare tillgängliga EU-medel till jordbruket. Sverige behöver använda möjligheterna inom den kommande nationella och regionala partnerskapsplanen.
• Ökar den svenska medfinansieringen. Målen om mer mat, starkare beredskap och höga miljöambitioner måste få ekonomisk täckning.

Fakta: Så fortsätter processen

Jordbruksverkets underlag är ett förslag. Regeringen ska välja vilka CAP-ersättningar som ska ingå i Sveriges plan för 2028–2034 och föreslå svensk finansiering.

Parallellt förhandlas reglerna och pengarna inom EU. Jordbruksministrarna har enats om sin linje för delar av regelverket. Europaparlamentet behöver också ta ställning innan slutförhandlingarna kan genomföras. EU långtidsbudget och jordbrukets finansiering är ännu inte beslutade.

Riksdagen beslutar om den svenska medfinansieringen genom budgetprocessen. Sverige ska lämna sitt förslag till nationell och regional partnerskapsplan till EU-kommissionen sommaren 2027.