Ny forskning visar brister i skyddet för yttrandefrihet på sociala medier

Sociala medier har blivit viktiga arenor för samhällsdebatten. Samtidigt bestämmer plattformarna vilka inlägg som får finnas kvar och vilka som ska tas bort. Besluten kan påverka människors möjlighet att uttrycka sina åsikter och delta i diskussioner om exempelvis politik, migration och internationella konflikter.

– Om grundläggande rättigheter inte vägs in i besluten riskerar den offentliga debatten att i högre grad formas av plattformarnas egna perspektiv. Det kan leda till ett samhälle med mindre utrymme för olika åsikter, säger Emmanuel Vargas Penagos, doktorand i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

Fyra av sju beslut inte offentligt tillgängliga

Genom EU:s förordning om digitala tjänster, Digital Services Act (DSA), kan användare få beslut om exempelvis borttagna inlägg och avstängda konton prövade av särskilda organ utanför domstol. Organens avgöranden är inte rättsligt bindande, men ger användarna möjlighet till en oberoende bedömning.

Emmanuel Vargas Penagos har undersökt de sju tvistlösningsorgan som hade godkänts inom EU fram till juni 2025. Studien visar att myndigheternas beslut om att godkänna organen inte var offentligt tillgängliga i fyra av de sju fallen.

– Det gör det svårt för allmänheten och de personer som vill överklaga ett beslut att granska om det finns omständigheter som kan påverka organens oberoende eller opartiskhet. Det minskar också möjligheterna att utkräva ansvar, säger han.

Studien visar även skillnader mellan länderna i hur organens oberoende och kompetens bedöms och vilka regler de använder när de granskar plattformarnas beslut.

Vill se större insyn

Enligt Emmanuel Vargas Penagos behöver organen väga in flera olika rättigheter när de granskar plattformarnas beslut. Det gäller både den som publicerat ett inlägg, personer som kan påverkas av innehållet och allmänhetens möjlighet att ta del av information.

Han anser att EU har tagit viktiga steg för att stärka användarnas rättigheter, men att det behövs mer öppenhet kring hur reglerna tillämpas.

– EU har tagit viktiga steg med lagstiftningen, men forskare och civilsamhällets organisationer behöver också vara delaktiga och kunna granska hur reglerna genomförs i praktiken, säger han.

Studien har framför allt granskat hur tvistlösningsorganen godkänns och vilka regler de arbetar efter, inte hur väl systemet fungerar i enskilda ärenden.

Forskningen ingår i Emmanuel Vargas Penagos doktorsavhandling i rättsvetenskap. Disputationen är preliminärt planerad till den 17 december 2026.