E.ON testar nytt kretslopp för elnätet – gamla elkablar ska bli nya

Utbyggnaden av elnäten kräver stora mängder aluminium. Samtidigt är produktionen av nytt aluminium mycket energikrävande. Att återvinna aluminium kräver däremot bara mellan 5 och 10 procent av den energi som går åt för att framställa nytt. Dessutom har EU klassificerat aluminium som ett strategiskt och kritiskt råmaterial, bland annat på grund av importberoende och geopolitiska risker.

E.ON har initierat en undersökning om aluminium från uttjänta elkablar och transformatorer kan återvinnas och användas på nytt i samma typ av komponenter.

Det första praktiska försöket med avinstallation av kabel har nu genomförts i samband med en nyinstallation i Marås utanför Gnosjö. Uttjänt elkabel har tagits upp och arbetet fortsätter med ytterligare kablar som ska tas om hand för återvinning.

– När vi bygger ut elnätet använder vi stora mängder aluminium. Om aluminiumet i en gammal kabel kan återvinnas och bli råvara i en ny kan vi både minska klimatpåverkan och behovet av nya råvaror. Nu vill vi ta reda på hur vi kan få det att fungera i praktiken, säger Lotta Karlsson, affärsutvecklare inom hållbara komponenter med fokus på kablar på E.ONs avdelning Teknologi och Innovation.

Från gammal kabel till ny

I dag saknas etablerade processer och standarder för att ta upp gamla kablar och återföra aluminiumet till nya elnätskomponenter.

– En viktig del i projektet är att undersöka hur återvinning av aluminium kan minska klimatpåverkan från elnätskomponenter. Tillverkningen av kablar och transformatorer står för en stor del av E.ON Energidistributions utsläpp i leverantörsledet, där metaller som aluminium är en betydande källa till klimatpåverkan, säger E.ONs hållbarhetschef, Carina Tollmar.

En livscykelanalys som E.ON Energidistribution genomfört visar att avinstallation av uttjänta kablar och återvinning av aluminium kan ge en nettominskning av klimatpåverkan. I analysen har även utsläppen från avinstallation, transporter och förbehandling inför återvinning räknats in. Resultatet visar att den minskade klimatpåverkan från återvinningen är större än den klimatpåverkan som dessa moment ger upphov till.¹

– Vi står inför en omfattande utbyggnad av elnäten samtidigt som konkurrensen om viktiga råvaror ökar. Därför behöver vi bli bättre på att ta vara på de material som redan finns i våra anläggningar. Kan vi skapa ett kretslopp där gammalt aluminium blir råvara för nya nätkomponenter finns det stora vinster både för klimatet och för vår framtida materialförsörjning, säger Carina Tollmar.

Nya arbetssätt för ett mer cirkulärt elnät

Utmaningen ligger inte bara i själva återvinningen. För att skapa ett fungerande kretslopp behöver E.ON också utveckla metoder för hur uttjänta kablar kan identifieras, tas upp och hanteras så att aluminiumet behåller den kvalitet som krävs för att kunna användas på nytt.

Erfarenheterna från Marås ska bidra till utvecklingen av framtida arbetssätt och standarder. Ytterligare piloter för kabelavinstallation planeras under 2027.

– Det finns ännu inga färdiga metoder för det här. Vi behöver utveckla dem tillsammans med entreprenörer, underentreprenörer, återvinnare och tillverkare. Hållbar utveckling börjar med innovation, modet att testa nya idéer i dag för att skapa värde för morgondagen. Målet är att det som nu görs i liten skala ska kunna ligga till grund för ett mer cirkulärt sätt att bygga elnät i framtiden, säger Robert Heiliger, chef för Teknologi och Innovation på E.ON.

Arbetet följs också inom ett industridoktorandprojekt om hållbara komponenter i samarbete med Uppsala universitet och Högskolan Väst. Erfarenheterna från projektet ska bidra till forskning och utveckling av mer cirkulära arbetssätt inom elsektorn.

¹ Life Cycle Assessment of Cables in E.ON’s Swedish DSO network, E.ON Energidistribution AB, 10 april 2025.