Finansutskottet röstar ja till svensk matproduktion

”Beskedet från finansutskottet visar på att svensk matproduktion är för viktig för att fastna i blockpolitik. Nu ökar möjligheten att skapa bättre förutsättningar för lantbruket att investera och producera den mat Sverige behöver”. Säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande.

Svenska matproduktionens kostnadssmocka* växer 
Lantbrukets drivmedel är bara en del av ett större kostnadstryck för svensk matproduktion. Lantbruket står inför flera politiskt drivna kostnadsökningar samtidigt, ovanpå höga priser på bland annat mineralgödsel.

När flera stora kostnader stiger samtidigt minskar lantbrukarnas marginaler. Det påverkar både möjligheten att investera och förutsättningarna att hålla tillbaka priserna ut i livsmedelskedjan. I LRF:s senaste medlemsbarometer, Bondebarometern** uppger 57 procent att de skulle skjuta upp eller avstå från investeringar i ett scenario med minskade jordbruksersättningar och högre kostnader för diesel och gödsel. För var femte skulle ett generationsskifte försvåras.

”Det här handlar om nästa stall, nästa maskin och nästa generation lantbrukare. När investeringarna uteblir försvagas också Sveriges förmåga att producera mat i framtiden”. Säger Palle Borgström och fortsätter:

”Lantbrukets linjer är gröna och pekar rakt in i framtiden. Mer svensk mat, mer förnybar energi, stärkt beredskap och råvaror som ersätter de fossila. Jord- och skogsbruket bidrar redan idag, men vill göra mer för att lösa flera av Sveriges stora samhällsutmaningar. Då måste också skattesystemet hjälpa omställningen, inte motverka den”. 

*Kostandssmockan för svensk matproduktion innebär:

• Dyrare drivmedel. Enligt LRF:s beräkningar handlar en återställd skattenedsättning om cirka 1,1 miljarder kronor per år för jord- och skogsbruket. Till detta kommer ETS2, som LRF bedömer kan öka drivmedelskostnaden med cirka 1,2 till 1,5 kronor per liter första året, motsvarande omkring 480 miljoner kronor. 
• Dyrare gödsel. LRF bedömer att EU:s klimattull, CBAM, innebär omkring 200 miljoner kronor per år i ökade kostnader för svenskt jordbruk. 
• Press på sänkta jordbruksersättningarna. En minskad CAP-budget skulle enligt LRF:s beräkningar innebära ytterligare miljardbelopp i försämrade ekonomiska villkor för svenska lantbrukare. 

**Bondebarometern omfattar 282 svarande LRF-medlemmar. Resultaten beskriver hur de svarande bedömer konsekvenserna av ett scenario med minskade CAP-ersättningar och högre kostnader för diesel och gödsel. 

Fakta. Tillfällig skattenedsättning på jordbruksdrivmedel 
Centerpartiet vill förlänga den nedsatta skatten på jordbruksdiesel under hela 2027 och därefter ersätta den tillfälliga lösningen med ett permanent. Regeringens tidigare promemoria innehåller också ett förslag om förlängd nedsättning under 2027 samt kompletterande nedsättning för andra halvåret 2026. Regeringen har samtidigt angett att om åtgärderna genomförs beror bland annat på valutgången, det ekonomiska läget och det slutliga arbetet med budgetpropositionen för 2027.