Gubbe i keps ska inte köra bil, eller?

Marie Skyving har de senaste åren delat sin tid mellan sitt arbete på Transportstyrelsen och som doktorand på avdelningen för global folkhälsa vid Karolinska institutet. Nyligen disputerade hon med sin forskning om trafikolyckor och sjukdomar bland äldre bilförare.

– Mitt intresse väcktes i samband med att en äldre släkting började få konstiga parkeringsskador. Jag var dryga tjugo år och tänkte väl som många andra, att gubbar i keps inte ska köra bil, att äldre är sämre bilförare. Men jag blev också nyfiken. Vad är det för olyckor de är inblandade i och varför? Hur mår de?

Hälsan påverkar trafiksäkerheten

Avhandlingen består av fyra nationella studier som undersöker sambandet mellan medicinska tillstånd och risken att äldre förare blir inblandade i trafikolyckor.

I en av studierna har Marie Skyving gått igenom 762 olyckor där en medelålders eller äldre förare omkommit i Sverige. I 709 fall har hon hittat den utlösande faktorn och fyra huvudorsaker har utkristalliserats. I samtliga grupper var män kraftigt överrepresenterade:

• Felaktig manöver eller olämpligt beteende låg bakom nästan hälften av olyckorna. Ungefär var tionde förare i denna kategori var påverkad av alkohol eller narkotika. Vanligast var att föraren kom över i fel körfält.

• Akut sjukdom låg bakom 29 procent av olyckorna. Nästan samtliga fall var kopplat till hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet pekar dock inte på att förare med hjärt- och kärlsjukdom generellt är olämpliga, men att vissa tillstånd innebär en trafikrisk och bör uppmärksammas av läkare, oavsett ålder.

• Självmord stod för 12 procent.

• Yttre omständigheter låg bakom 10 procent.

Olycksstatistiken visar att äldre är överrepresenterade i dödsolyckor. En del av förklaringen är att äldre kroppar är skörare och mer sårbara vid en olycka än yngre kroppar. Resultatet kan tyda på att äldre förare utgör en större risk för sig själva än för andra.

Hög ålder betyder inte per automatik sämre förare

Avhandlingen belyser att hälsan har betydelse för trafiksäkerheten. I studien som undersöker om äldre bilförare som har vissa sjukdomsdiagnoser oftare är inblandade i trafikolyckor syntes en viss, men liten, ökad olycksrisk bland förare med hjärt- och kärlsjukdomar.

Högst ökad olycksrisk fanns hos förare med substansberoende, psykiska sjukdomar, epilepsi och diabetes, medan förare med demensdiagnos inte hade en ökad olycksrisk jämfört med förare utan demens. De sjukdomar som sticker ut är alltså inte nödvändigtvis åldersrelaterade.

– Debatten om åldersbaserade hälsotester för körkort blossar upp med jämna mellanrum, men forskningen talar emot att de skulle ha någon större effekt. Det är både väldigt kostsamt och slår orättvist. Vi vet att förlora körkortet ofta påverkar livskvaliteten negativt, säger Marie Skyving.

Med åren förändras körförmågan. Många äldre anpassar då sin körning genom att undvika till exempel mörkerkörning, rusningstrafik och dåligt väder

– Det är funktionen som räknas – inte födelseåret. Kör så länge du känner dig trygg, men var lyhörd för signaler från både kroppen och omgivningen som kan säga något annat, säger Marie Skyving.