Nästa regering kan inte korta vårdköerna utan att lösa vårdens kompetenskris

Svensk hälso- och sjukvård står inför en växande obalans mellan patienternas behov och vårdens kapacitet. Antalet äldre ökar kraftigt samtidigt som bristen på legitimationsyrken i vården fortsätter att förvärras. Resultatet märks redan nu genom stängda vårdplatser under semestertider, uppskjutna operationer, väntetider och en pressad arbetsmiljö.

Idag när övergångsbudgeten presenteras har det blivit tydligt att regeringens budgetunderskott på nästan 200 miljarder är satsningar på skattesänkningar och försvaret, precis det som Vårdförbundet förra året flaggade för. Regeringen borde i stället investera för att säkra sjukvården. 

– Politikerna talar om kortare köer och bättre tillgänglighet. Men vården kan inte leverera mer vård med mindre kompetens. Den regering som vill få ner väntetiderna måste börja med att lösa kompetensförsörjningen och investera i en långsiktig budget, säger Sophia Godau, förbundsordförande i Vårdförbundet.

Kompetenskrisen påverkar inte bara arbetsvillkoren för vårdens medarbetare. Den påverkar också patienternas möjligheter att få säker vård i tid och vårdens förmåga att upprätthålla hög kvalitet och patientsäkerhet.

Om fler stannar kvar i yrket, fler ges möjlighet att specialistutbilda sig och professionernas kompetens används fullt ut kan vården:

• ta emot fler patienter,
• korta väntetiderna,
• hålla fler vårdplatser öppna,
• stärka patientsäkerheten,
• använda resurserna mer effektivt,
• och stå bättre rustad vid kriser, krig och höjd beredskap

Vi ser därför att nästa regering måste prioritera:

• permanenta satsningar på kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården,
• fler utbildningsanställningar och fler vägar till specialistkompetens,
• nationellt reglerade specialistutbildningar för barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor,
• nationella insatser för en hållbar arbetsmiljö och bättre möjligheter till återhämtning,
• långsiktiga indexerade statsbidrag som ger regioner och kommuner möjlighet att planera verksamheten över tid.

Särskilt viktigt är att staten tar ett större ansvar för vårdens långsiktiga finansiering. Många kommuner och regioner tvingas idag hantera ökade kostnader och växande vårdbehov utan att de ekonomiska förutsättningarna utvecklas i samma takt.

– Det här är både en kostnadsfråga och en kapacitetsfråga. Den regering som lyckas säkra kompetensförsörjningen kommer också att vara den regering som har störst möjlighet att korta köerna, förbättra tillgängligheten och stärka förtroendet för hälso- och sjukvården, säger Sophia Godau.

En hälso- och sjukvård som saknar tillräcklig bemanning i vardagen kommer inte heller att klara morgondagens utmaningar. Stärkt kompetensförsörjning är därför inte bara avgörande för tillgänglighet och patientsäkerhet, utan också för Sveriges beredskap och motståndskraft.

– Patienterna behöver inte fler löften om en bättre vård. De behöver politiska beslut som gör det möjligt för vårdens professioner att ge den, säger Sophia Godau.