Övergångsbudget: Missad möjlighet för ökad svensk mat- och energiproduktion

”Att en övergångsbudget inte innehåller stora nya reformer är väntat. Men utgångsläget för nästa regering är tydligt. Sverige behöver öka matproduktionen, stärka livsmedelsberedskapen och samtidigt fortsätta klimatomställningen. Då krävs bättre förutsättningar för dem som producerar maten och de förnybara råvarorna”. Säger Palle Borgström, LRF:s förbundsordförande. 

Klimatinvesteringarna får mindre utrymme
Klimatklivet minskar med 840 miljoner kronor 2027. Samtidigt sänks bemyndiganderamen från 8 till 4,6 miljarder kronor. Det gör det svårare för lantbruket där naturlagen är att investeringar sträcker sig över flera år. Nu uppstår risker som försämrar möjligheten för lantbruket att investera i fossilfria åtgärder. Klimatpremien minskar även i anslag och bemyndiganderam som minskar möjligheten till investeringar i fossilfria maskiner.

Som en del i Lantbrukets gröna linje framåt har LRF bland annat föreslagit en biopremie på 80 miljoner kronor som skulle göra det möjligt för fler lantbrukare att gå från fossil diesel till hållbara biodrivmedel. För många traktorer, skördetröskor och andra tunga arbetsmaskiner saknas fortfarande praktiskt tillgängliga elektriska alternativ. 

”Sveriges skattesystemet måste stödja den gröna uppväxling, inte motverka den. Den nya regeringen behöver skapa förutsättningar för både omställning, konkurrenskraft och ökad svensk matproduktion”. Säger Palle Borgström.

Kväveklivet behåller samtidigt sin tidigare anslagsnivå. Sverige matproduktion hade velat se ytterligare 50 miljoner kronor eftersom dagens Klimatkliv inte kan svara upp gällande efterfrågan.

”Klimatomställningen måste gå hand i hand med konkurrenskraft och ökad svensk matproduktion. När lantbrukare är beredda att investera i ny teknik behöver staten dela på risken, inte skapa nya flaskhalsar. Nästa regering behöver göra det enklare och mer lönsamt att genomföra lantbruket gröna uppväxling”. Säger Palle Borgström.

Beredskapen stärks, men behoven är större
Anslaget för åtgärder inom livsmedels- och dricksvattenberedskapen ökar med 431 miljoner kronor. Det är positivt, men handlar huvudsakligen om att finansiera en tidigare aviserad utbyggnad av det civila försvaret.

LRF ser samtidigt ett stort behov av ytterligare resurser. Investeringarna kan både stärka lantbrukets motståndskraft och ge nytta för samhällets energi- och försvarssystem.

”Sverige kan inte importera sig till bättre beredskap. Om politiken gör det dyrare och svårare att producera mat och förnybara råvaror här hemma blir Sverige mer sårbart. Nästa regering måste börja med en tydlig kursändring så betydligt fler lantbruksföretag kunna göra investeringar som gör produktionen robust även vid kris eller krig. Sverige behöver mer svensk mat, starkare skogsbruk och bättre förutsättningar för de gröna näringarna”. Säger Palle Borgström.

Djurhälsa och veterinär beredskap behöver förstärkas
Anslaget för bekämpning av smittsamma djursjukdomar minskar med 304 miljoner kronor, till 133 miljoner kronor 2027. De extraordinära tillskotten för att kunna hantera fågelinfluensa och salmonella är bortplockat.
Dessutom uteblir det tidigare aviserade tillskottet på 10,4 miljoner kronor för fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare samt den planerade ökningen till Formas på 57 miljoner kronor.

”För lantbruket är det särskilt bekymmersamt att det saknas över 300 miljoner kronor för att kunna förebygga och åtgärda smittsamma djursjukdomar när smittrycket vid Sveriges gränser och inom ökar. Samtidigt som tillgången till veterinär kompetens behöver säkras långsiktigt”. Säger Palle Borgström.

Skogen: Missat tillfälle att stärka den gröna motorn
Skogsbruket behöver långsiktiga spelregler som ger skogsägare möjlighet och vilja att fortsätta investera, bruka skogen och leverera förnybar råvara. 

Den totala budgeten för skydd av värdefull natur minskar. LRF anser att nästa regering behöver prioritera mer resurser till Skogsstyrelsens skyddsformer, där frivillighet och flexibilitet är större för markägaren. Samtidigt behövs mer resurser till skötsel av redan skyddad natur. En bättre balans mellan nya skyddade områden och skötseln av befintliga områden är enligt LRF nödvändig för naturvärdena, biologisk mångfald och för att minska riskerna för spridning av granbarkborre.

Växtodling: Ingen satsning på att producera mer med mindre
Svensk matproduktion efterfrågar ett precisionsstöd på 500 kronor per hektar för omkring 400 000 hektar växtodlingsmark, motsvarande cirka 200 miljoner kronor per år. Syftet är att göra det möjligt för fler lantbrukare att investera i metoder som exempelvis möjliggör att använda gödselmedel effektivare. Tillsammans med 200 miljoner kronor ytterligare till  klimatanpassning kan Sverige underlätta för svenskt lantbruk att leverera mer svensk mat till hushållens tallrikar.

Det är oroande att satsningar på att hantera växtskadegörare och invasiva växtarter uteblir. När riskerna ökar behöver förmågan att upptäcka och bekämpa angrepp tidigt stärkas, inte försvagas.

 ”När Sverige behöver producera mer mat och stärka beredskapen borde politiken göra det lättare att investera och producera. I stället lämnas flera viktiga frågor obesvarade. Det här är ett missat tillfälle att stärka svensk matproduktion”. Säger Palle Borgström. 

Ökade viltskador men mindre resuser
Viltskadeanslaget ligger fortsatt på för låga nivåer för att lantbrukare ska kunna göra förebyggande åtgärder och få ersättning för viltskador. Anslaget meddelades minska redan i förra budgeten med anledning av att vargförvaltningen förväntades bli alltmer resurskrävande. LRF menar dock att innan vargpopulationen reellt har minskat så är det fel att tillföra medel från viltskadeanslaget till vargförvaltningens ökade kostnader, detta görs trots att licensjakten på varg helt uteblev under förra året. Viltskadeanslaget ersätter även skador orsakade av stora fåglar där skadorna ökar kraftigt.  

Naturrestaureringen saknar viktiga pusselbitar
Budgeten innehåller inte de satsningar Sveriges latmbruk efterfrågat på bland annat lokala samordnare och restaurering av betesmarker. LRF hade velat se ytterligare 50 miljoner kronor i nationella medel för restaurering av betesmarker. Samtidigt upphör den tillfälliga satsningen på bekämpning av invasiva främmande arter efter 2026.

Den kommande finansieringen behöver enligt LRF bättre spegla de åtaganden Sverige gör genom naturrestaureringsplanen.

Fakta: Några besked i övergångsbudgeten

• Klimatklivet: anslaget minskar med 840 miljoner kronor 2027 och bemyndiganderamen från 8 till 4,6 miljarder kronor.
• Klimatpremien: anslaget minskar med 183 miljoner kronor och bemyndiganderamen minskar kraftigt.
• Kväveklivet: oförändrad nivå. LRF efterfrågar ytterligare 50 miljoner kronor.
• Livsmedels- och dricksvattenberedskap: anslaget ökar med 431 miljoner kronor som ett led i tidigare beslutad utbyggnad av det civila försvaret.
• Klimatanpassning: LRF efterfrågar ytterligare 200 miljoner kronor till  klimatanpassning 
• Viltskador: 57,8 miljoner kronor 2027, med en beräknad minskning till 42,8 miljoner kronor per år 2028 och 2029.
• Betesmarker: LRF efterfrågar ytterligare 50 miljoner kronor för restaurering av betesmarker.

Klicka här för att komma till regeringens övergångsbudget.