Umeå universitet

När våra erfarenheter påverkar hur vi tolkar Sveriges krisråd

17.11.2026 08:30:00 CET | Umeå universitet | Pressmeddelande

Dela

När broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades till Sveriges hushåll väckte den olika reaktioner. För vissa skapade den trygghet, för andra oro. Ny forskning vid Umeå universitet och Karlstads universitet visar hur människors erfarenheter, språkkunskaper och livssituation påverkar hur beredskapsinformation uppfattas.

En gul broschyr som ligger på ett bord.
Hur uppfattas myndigheternas råd om krisberedskap? Forskare har undersökt hur personer med olika erfarenheter och förutsättningar tolkar informationen i broschyren Om krisen eller kriget kommer. Melker Dahlstrand.

Vad betyder det när en broschyr om kris och krig landar i brevlådan? Hur allvarligt är läget? Och vad förväntas man själv göra?

När broschyren Om krisen eller kriget kommer skickades ut 2024 var syftet att hjälpa människor att förbereda sig. Men hur uppfattas budskapet av personer som inte har svenska som modersmål och som har olika erfarenheter av det svenska samhället?

Det har Linda Sandberg, universitetslektor och docent vid Institutionen för geografi, Umeå universitet, undersökt tillsammans med Lisa Hillerbrand Martín, doktorand i kulturgeografi vid Karlstads universitet.

Forskarna har intervjuat 21 personer som inte har svenska som modersmål. Tillsammans med deltagarna läste och diskuterade de broschyren för att undersöka hur budskap om beredskap, ansvar och trygghet togs emot och tolkades. Senare under intervjuerna fick deltagarna även ta del av äldre upplagor från 1943, 1952, 1961 och 2018.

– Beredskapsinformation handlar inte bara om att förmedla praktiska råd. Hur informationen förstås påverkas också av människors erfarenheter, livssituationer och relation till det svenska samhället, säger Linda Sandberg.

Samma information väckte olika känslor

För vissa deltagare skapade broschyren trygghet. Den visade att myndigheterna planerar för olika kriser och ger råd om hur människor kan förbereda sig. För andra väckte den oro, särskilt bland personer med egna erfarenheter av krig, konflikter eller flykt.

Broschyren väckte reaktioner även utanför Sveriges gränser.

– Flera deltagare berättade att familj och vänner i andra länder hörde av sig efter att ha sett rapportering om utskicket och undrade vad som höll på att hända i Sverige, säger Linda Sandberg.

För vissa innebar det att de behövde förklara informationen och lugna oroliga anhöriga, samtidigt som de själva försökte förstå budskapet.

Beredskap kräver mer än praktiska förberedelser

Broschyren betonar både gemensamt ansvar och vikten av att varje hushåll förbereder sig. Men deltagarnas möjligheter att följa råden varierade.

Ekonomi, boendeform och tillgång till förvaringsutrymme påverkade möjligheterna att exempelvis lagra mat och vatten. För personer med tillfälliga eller delade boenden kunde råden vara svårare att följa.

Även språket spelade en viktig roll. Den tryckta broschyren skickades ut på svenska. Flera deltagare behövde därför hjälp av familj, vänner eller digitala översättningsverktyg för att förstå innehållet. Informationen diskuterades och tolkades ofta tillsammans med andra, trots att många av råden riktades till det enskilda hushållet.

Enligt Linda Sandberg bygger beredskapsinformationen på vissa förutsättningar hos mottagaren. Det handlar bland annat om att förstå svenska, känna till hur det svenska samhället fungerar och ha möjlighet att omsätta råden i praktiken.

Trygghet, ansvar och tillhörighet

Broschyren betonar vikten av solidaritet och att människor hjälper varandra i en kris. Men hur deltagarna förhöll sig till det gemensamma ansvaret såg olika ut.

– Många deltagare uppskattade budskapet om solidaritet och att människor behöver hjälpa varandra i en kris. Samtidigt väckte det frågor om vilka som inkluderas i det gemensamma ”vi” som broschyren riktar sig till, säger Linda Sandberg.

Deltagarnas relation till Sverige såg olika ut. Vissa hade en osäker framtid i landet eller såg sin vistelse som tillfällig. Möjligheterna att stanna kvar eller lämna landet vid en kris skilde sig också åt.

Forskarna undersökte även hur broschyrens ton och utformning uppfattades. Flera deltagare beskrev det sakliga språket och den återhållsamma framställningen som typiskt svenska. Broschyren förmedlade också förväntningar på att människor ska behålla lugnet, agera rationellt och ta ansvar för sin beredskap.

Viktiga lärdomar för framtidens krisinformation

Enligt Linda Sandberg visar resultaten att mottagarna av beredskapsinformation har olika kunskaper, erfarenheter och resurser. Därför räcker det inte att enbart översätta informationen till fler språk. Det är också viktigt att fundera över vilka förutsättningar som tas för givna när informationen utformas.

Forskningen visar även på betydelsen av tillit och delaktighet i samhällets beredskap.

– Beredskap handlar också om tillit, delaktighet och känslan av att vara inkluderad i det samhälle man förväntas bidra till och skydda, säger Linda Sandberg.

Om studien

Studien har genomförts av Linda Sandberg, universitetslektor och docent vid Institutionen för geografi, Umeå universitet, och Lisa Hillerbrand Martín, doktorand i kulturgeografi vid Karlstads universitet.

Studien är kvalitativ. Resultaten kan därför inte generaliseras till alla personer med migrationsbakgrund i Sverige.

Den vetenskapliga artikeln Emotional expectations in case of crisis or war: Migrant responses to Sweden's preparedness communication är publicerad i tidskriften Emotion, Space and Society.

Läs den vetenskapliga studien

Nyckelord

Kontakter

Bilder

En gul broschyr som ligger på ett bord.
Hur uppfattas myndigheternas råd om krisberedskap? Forskare har undersökt hur personer med olika erfarenheter och förutsättningar tolkar informationen i broschyren Om krisen eller kriget kommer.
Melker Dahlstrand.
Ladda ned bild
Porträtt av en kvinna med uppsatt mörkt hår, klädd i en mörk skjorta, mot en vit bakgrund.
Universitetslektor och docent vid Institutionen för geografi, Umeå universitet
Privat
Ladda ned bild

Länkar

Om oss

Umeå universitet är ett bredduniversitet och ett av Sveriges största lärosäten med över 41 500 studenter och omkring 4 600 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och forskning inom alla vetenskapsområden samt det konstnärliga området. Universitetet erbjuder en undervisnings- och forskningsmiljö av världsklass och bidrar med kunskap av global betydelse. Här gjordes den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 som tilldelats Nobelpriset i kemi. Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur.

Följ Umeå universitet

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Umeå universitet

När vårdpersonal kan tvingas gå emot sin moral12.11.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande

Vad händer när vårdpersonal tvingas leva med beslut som strider mot deras egna värderingar? Att inte kunna ge patienter den vård man anser vara rätt kan leda till långvariga känslor av skuld och skam. Fenomenet kallas moralisk skada och kan bidra till psykisk ohälsa. Nu har forskare vid Umeå universitet tillsammans med internationella kollegor för första gången utvärderat ett mätinstrument för moralisk skada bland personal inom svensk sjukhusvård.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye