Decemberbarnen löper högre risk att förtidspensioneras

De försäkringsförmåner som ingått i studien är aktivitetsersättning, aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, vårdbidrag och assistansersättning. Överrisken för decemberbarnen är särskilt uttalad för diagnoser inom beteendestörningar och emotionella störningar, där diagnosen ADHD ingår. 

- Det är första gången en sådan här undersökning genomförs, och jag hoppas att detta kan öka kunskapen om vad som kan hända om mindre skolmogna barn saknar rätt stöd ifrån skolan, säger rapportförfattaren, fil. doktor Hans Goine, Försäkringskassan och Uppsala Universitet.

Att vara född sent på året gör att man relativt sett är mindre skolmogen än sina klasskamrater. Detta kan innebära högre sannolikhet att eleven får svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen. Detta kan i sin tur leda till en skolgång med lägre kunskaps- och förmågeutveckling, med påföljande lägre grad av vidareutbildning, och senare svårigheter med att nå upp till arbetslivets krav. Detta kan också innebära en ökad sannolikhet för att söka och motta ersättning från socialförsäkringen.

- Alla barn har rätt att få stöd i skolan så att de kan tillgodogöra sig utbildningen. Det gäller självfallet också de barn som är födda sent på året. Annars löper de högre risk att inte klara skolan, sjukskrivas och därefter hamna i ett livslångt utanförskap och en relativ fattigdom, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Försäkringskassan och tidigare generaldirektör på Skolinspektionen.

Försäkringskassan ordnar ett frukostseminarium onsdagen den 18 maj för att diskutera resultatet med berörda parter.

- Andelen individer med någon av de granskade förmånerna har ökat avsevärt under de senaste åren. I en debattartikel som publiceras idag nämner Ann-Marie Begler och Hans Goine att om försäkringen ska fungera bra och inte överbelastas måste andra samhällssektorer klara sina uppgifter väl. Misslyckade åtgärder inom skolan, arbetsmarknaden och sjukvården kan resultera i kraftigt minskade möjligheter för individen att kunna försörja sig genom förvärvsarbete, vilket kan skapa behov av bidrag eller ersättningar från socialförsäkringen.

Se kommentarer från Ann-Marie Begler och Hans Goine här: https://youtu.be/rGEWjrqKUzQ

Fakta

• Barnets kön och föräldrarnas utbildningsnivå påverkar också risken för decemberbarnen att uppbära någon av de studerade socialförsäkringsförmånerna. Pojkar som är födda i december, vars föräldrar har högst gymnasieutbildning, tenderar att löpa störst risk.
  
  
• Andra diagnoser där decemberbarnen är överrepresenterade är medförande störning av psykisk utveckling, där autismspektrumdiagnoser ingår och psykisk utvecklingsstörning.
  
  
• För att mäta hur skolomognad påverkar uttaget ur socialförsäkringen ingick olika grupper av barn födda 2-31 december och 2-31 januari under en 20-årsperiod (1974 – 1994).
  
  
• År 2015 var det ungefär 8 700 personer som nybeviljades aktivitetsersättning, vilket är nästan 2,5 gånger så många som år 2001. Ökningen sedan 2003 beror bland annat på att antalet beviljanden på grund av förlängd skolgång blivit fler.
  
  
• Antalet föräldrar med vårdbidrag har ökat med mer än 80 procent sedan år 2000. Det är främst barn med psykiska diagnoser som svarar för ökningen.

Fakta om förmånerna

• Assistansreformen trädde i kraft 1994 och gav människor med omfattande funktionsnedsättningar rätt till en personlig assistans. Assistansen lämnas till personer som ingår i någon av de fördefinierade personkretsarna i Lagen om stöd och service till viss funktionshindrade (LSS). Kravet för den statliga ersättningen är ett behov av minst 20 timmar per vecka för att tillgodose grundläggande behov i den dagliga livsföringen.
  
  
• Aktivitetsersättningen är en tidsbegränsad förmån och kan beviljas för högst tre år i taget mellan 19-29 år. Arbetsförmågan måste vara nedsatt med minst en fjärdedel under minst ett år i relation till samtliga arbeten på arbetsmarknaden, inklusive den skyddade arbetsmarknaden.
  
  
• Aktivitetsersättning kan också beviljas vid förlängd skolgång med syfte att kunna slutföra studier på grundskole- eller gymnasienivå för individer med funktionsnedsättning. Här görs ingen bedömning av arbetsförmågan i förhållande till funktionsnedsättningen.
  
  
• Vårdbidraget infördes redan 1964 som en form av invaliditetsersättning till barn som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har behov av särskild tillsyn eller vård.

Bifogat finns bilder på Ann-Marie Begler och Hans Goine samt infografik.

Socialförsäkringsrapporten finns här: Barns relativa ålder och funktionsnedsättning - Betydelsen av att vara född i slutet av året för vårdbidrag, aktivitetsersättning och assistansersättning

Kontakt
Vill du veta mer eller anmäla dig till frukostseminariet den 18 maj: ring presstjänsten på 010-116 98 88 eller maila susan.ottosen@forsakringskassan.se.