Akademiska sjukhuset

Akademiska får bedriva nationell högspecialiserad vård för ätstörningar

Dela
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för ätstörningar hos barn och vuxna. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 maj, innebär att vården för vuxna koncentreras till fem universitetssjukhus varav tre även behandlar barn.
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för ätstörningar hos barn och vuxna. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 maj, innebär att vården för vuxna koncentreras till fem universitetssjukhus varav tre även behandlar barn.
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för ätstörningar hos barn och vuxna. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 maj, innebär att vården för vuxna koncentreras till fem universitetssjukhus varav tre även behandlar barn.

- Patienter ska kunna erbjudas jämlik vård och vi vet att vården skiljer sig åt i landet. Fördelen med en koncentration till färre sjukhus är att kompetens kring ätstörningsvård och forskning samlas och på så sätt kan utvecklas vidare, säger Tea Sundsten, biträdande verksamhetschef för psykiatri och sektionschef för affektiva sjukdomar, Akademiska sjukhuset.

I Sverige har uppskattningsvis 190 000 personer i åldrarna 15–60 år en ätstörning. Majoriteten är kvinnor. Det finns flera olika ätstörningar såsom anorexi, bulimi och hetsätstörning. Det är en psykiatrisk sjukdom som kan leda till allvarliga konsekvenser om den inte behandlas.

På Akademiska sjukhuset bedrivs vården vid två enheter inom psykiatrin, en för vuxna och en för barn/unga upp till 18 år. Inflödet av nya patienter har ökat de senaste åren. På årsbasis får cirka 140 vuxna och 207 barn vård för ätstörningar. Att vården är samlokaliserad menar Tea Sundsten gör att vård, forskning, öppenvård och heldygnsvård lättare kan samverka.

Hon framhåller betydelsen av en mångårig forskningssamverkan med Uppsala universitet som har bidragit till en gedigen erfarenhet av att bedriva ätstörningsvård. Likaså att somatisk kompetens inom internmedicin respektive barnmedicin finns nära. Personalen arbetar i multiprofessionella team och har vana att bedriva vård och konsultationer digitalt.

- Både forskning och klinisk erfarenhet har visat att det mest effektiva och snabbaste sättet att bli frisk från en ätstörning är att arbeta med att bryta de beteenden som vidmakthåller ätstörningen, säger Tea Sundsten.

Sjukhuset fick även tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård inom Osteogenesis imperfecta (OI), en ärftlig sjukdom i skelett och bindväv där det mest framträdande symtomet är benbrott. I Sverige föds ungefär 1 av 13 000 barn varje år med denna sjukdom, och hos de allra flesta beror sjukdomen på en defekt i det viktiga proteinet kollagen som finns i många av kroppen vävnader.

- Det är en ovanlig sjukdom med symtom som kräver många inblandade specialister. Därför är det viktigt att vården koncentreras till några få sjukhus med högspecialiserade kunskapscentrum. Förutom en bättre samlad kompetens möjliggör en koncentration av vården att man med kvalitetsregister kan följa vårdkvaliteten, och även bedriva forskning vilket annars är svårt med ovanliga sjukdomar, säger Andreas Kindmark, överläkare inom endokrinologi, Akademiska sjukhuset.

Diagnostiken och vården samordnas inom flera verksamhetsområden: specialmedicin, hud och reumatologi (där sektionen endokrinologi ingår), Akademiska laboratoriet (klinisk genetik), samt i samarbete med BFC (radiologi), ortopedkliniken, lungmedicin, samt öron-näsa-hals (inklusive otokirurgi), samt arbetsterapi och fysioterapi.

Fotnot: Den 1 juli 2018 ersattes rikssjukvård med nationell högspecialiserad vård (NHV) som rör den allra mest avancerade vården inom vissa diagnoser. Regionerna ansöker löpande om tillstånd. Socialstyrelsen utreder och Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutar vilka sjukhus som får uppdraget. 


För mer information/intervju, kontakta:

Tea Sundsten, biträdande verksamhetschef psykiatri och sektionschef affektiva sjukdomar, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 74 84, e-post: tea.sundsten@akademiska.se

Andreas Kindmark, överläkare i endokrinologi, Akademiska sjukhuset,
tel: 018-611 92 97, e-post: andreas.kindmark@akademiska.se


FAKTA: Vård vid ätstörning

  • Snabba insatser anses viktiga för att bryta ett beteendemönster som i sämsta fall kan leda till ett kroniskt tillstånd.
  • Vuxna med ätstörningsproblematik erbjuds psykologisk behandling KBT-E enligt Fairburns modell samt dagsjukvård. Sjukhuset eftersträvar en sammansatt vårdkedja mellan olika former av vård tex heldygnsvård – dagsjukvård – öppenvård. Vid anorexi, bulimi och annan specificerad ätstörning erbjuds även individuell KBT-behandling.
  • Behandlingen av barn och unga baseras på familjebaserad behandling (FBT), en metod som visat sig ge bäst resultat för barn och ungdomar. FBT är en form ab familjeintervention riktad till hela familjen, som bygger på att hjälpa föräldrarna att återta ansvaret för att barnets måltider ska fungera.


FAKTA: Nationell högspecialiserad vård på Akademiska sjukhuset

  • Endometrios
  • Brännskadevård
  • Kraniofacial kirurgi
  • Gallgångssjukdomen PSC
  • Transjugulär intrahepatisk shunt (TIPS) vilket omfattar endovaskulär behandling mot komplikationer vid skrumplever.
  • Moyamoya; en sjukdom som drabbar blodkärlen i hjärnan.
  • Huvud och halsparagangliom
  • Neuroendokrina tumörer i buken och avancerade binjuretumörer. Operationer vid hjärtsjukdom kopplad till NET
  • Ätstörningar hos barn och vuxna
  • Osteogenesis Imperfecta (OI), en ovanlig skelettsjukdom som bland annat leder till benskörhet.



Nyckelord

Bilder

Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för ätstörningar hos barn och vuxna. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 maj, innebär att vården för vuxna koncentreras till fem universitetssjukhus varav tre även behandlar barn.
Akademiska sjukhuset/Region Uppsala tilldelas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård för ätstörningar hos barn och vuxna. Beslutet, som togs av Nämnden för nationell högspecialiserad vård den 18 maj, innebär att vården för vuxna koncentreras till fem universitetssjukhus varav tre även behandlar barn.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ortopedchefen på Akademiska: Nu är det dags att ta fram broddarna!20.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kung Bore har kopplat greppet om landet. Enligt väderprognosen blir det ett kraftigt snöfall i Uppland onsdag-torsdag samtidigt som vinden blir hård. Därefter väntas temperaturen sjunka till flera minusgrader. Med snö och halka ökar risken för fall och benbrott. På akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset brukar antalet olycksfall öka vilket vissa dagar kan leda till mycket långa väntetider. Ortopedchefens rekommendation är att inte ha bråttom och gärna använda skor med broddar.

Ny studie: Förstärkt CAR T-cellsbehandling prövas vid svårbehandlade lymfom15.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Immunterapi ses alltmer som den fjärde hörnstenen i arsenalen av cancerbehandlingar vid sidan av strålning, kirurgi och cytostatika. 2014 fick den första patienten i Europa CAR T-celler som behandling på Akademiska sjukhuset. Nu har en klinisk prövning startats där forskarna använder förstärkta CAR T-celler, ett nytt läkemedel som utvecklats på Uppsala universitet. Målgruppen är patienter med lymfom som inte kan behandlas med redan godkända CAR-T celler riktade mot proteinet CD19 eller som fått återfall efter sådan behandling.

Kortare syretillförsel vid svår KOL räcker för att förlänga överlevnaden14.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Vissa patienter med KOL har återkommande problem med sjunkande syrehalt som påverkar syremättnaden i blodet, så kallad hypoxemi. Långvarig syretillförsel i minst 15 timmar per dag förlänger överlevnaden hos dem med svår, kronisk hypoxemi. Däremot leder inte en förlängd behandling i ett dygn eller mer till lägre risk för sjukhusvistelse eller död inom ett år, enligt en nationell studie där Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkat. Studien uppmärksammas med anledning av internationella KOL-dagen 18 november.

Forskning på långvarig smärta internationellt prisad11.11.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Den som har smärta varje dag i minst tre till sex månader har långvarig smärta, ett tillstånd som är mycket vanligt. Numera finns en ny smärttyp, nociplastisk smärta, som innebär att nervsystemet fungerar som en förstärkare av smärtsignaler. I år tilldelas Eva Kosek, överläkare på Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset, det prestigefulla internationella priset Ronald Melzack lecture award, för sin forskning.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye